Perfektionism

Perfektionism kännetecknas av en överdriven strävan efter fulländning, vilket kan skapa problem i personens liv. Personer söker sällan specifikt hjälp för perfektionism utan detta problem är ofta något som framkommer i samband med andra problem.

Perfektionism brukar i forskning delas in i två dimensioner:

Perfektionistisk strävan: Detta innefattar att sätta upp och sträva efter ambitiösa mål för sin egen prestation, och ibland även för andras prestationer.
Perfektionistisk oro: Denna aspekt kännetecknas av en stark rädsla för att göra misstag, vilket leder till självkritik och tvivel på sin egen förmåga. Denna oro kan i sin tur ha en negativ inverkan på ens självkänsla.

_____

Vanliga positiva antaganden om perfektionism och motargument:

Vanliga argument för perfektionism och fakta som motbevisar dem:

”För att lyckas och bli framgångsrik behöver man anstränga sig och jobba hårt.”

Bevis för: Att anstränga sig leder ofta till bättre resultat.
Bevis mot: Dock når förhållandet mellan ansträngning och resultat tillslut en platå och kan till och med bli negativt vid överansträngning.
Balanserad tanke: För att bli framgångsrik behöver vi balansera prestation med återhämtning för att orka med

2. ”Smarta människor behöver inte anstränga sig lika mycket som mindre smarta.”

Visst: Intelligens kan spela en roll för vissa framgångar.
Men: Vissa uppgifter kräver tid och hårt arbete, oavsett intelligens.
Att behöva anstränga sig betyder inte att du saknar förmågan att lyckas.

3. ”För att lyckas och verkligen ligga i framkant måste man vara målmedveten och i stort sett ge upp alla andra intressen.”

Sant: Att vara målmedveten är bra för att nå mål.
Men: För mycket fokus kan leda till överansträngning och att man missar helheten.
Att lyckas handlar om att balansera målmedvetenhet med andra intressen.

4. ”Andra människor lägger märke till varje detalj och är snabba på att döma en.”

Perfektionister kan känna sig dömda.
Men: Människor lägger ofta inte märke till detaljer som vi själva fokuserar på.
Vår egen föreställning kan färga hur vi tror att andra uppfattar oss.

5. ”Man kan inte vara lycklig utan att vara framgångsrik.”

Lycka och framgång är subjektiva och svåra att mäta.
Vissa prioriterar arbete, andra familj eller annat.
Framgångsrikhet garanterar inte lycka, men att leva i enlighet med sina värderingar kan göra det.

6. ”Om ett arbete ska göras så ska det göras ordentligt.”

Noggrannhet är bra, men inte alltid nödvändig för alla uppgifter.
För stor noggrannhet kan stjäla tid från annat och försvåra prioritering.

7. ”Ska något bli gjort är det bäst att jag gör det själv.”

Att ta kommando ger kontroll, men inte alltid bästa resultatet.
Andras åsikter och perspektiv kan vara värdefulla.

8. ”Om jag är kritisk mot mig själv kan jag fortsätta prestera och hamnar inte efter.”

Att peppa sig kan vara bra, men självkritik har motsatt effekt.
Självkritik är destruktivt för prestation och välmående.

9. ”Om jag inte gör något ’perfekt’ kommer jag bara gå runt och må dåligt över det.”

Perfektionister lägger stor vikt vid att göra saker på ett visst sätt.
Att bryta mot denna standard kan kännas obehagligt, men känslor ebbar ut.
Att motstå impulsen att fly och stanna kvar i känslan kan leda till förändring.

—–

Perfektionism är multifacetterad, med dimensioner som omfattar både positiva strävanden och maladaptiv oro. Det är viktigt att förstå hur perfektionism påverkar patientens liv och relationer, och hur det kan kopplas till psykologiska problem som ångest och depression. Behandlingen fokuserar på att identifiera och utmana perfektionistiska tankemönster och utvidga patientens aktivitetsområden för att minska dess negativa konsekvenser.

Perfektionism är en föreställning om att perfektion är och borde vara det som ska åstadkommas. Det är sällan en patient söker problem för perfektionism. Ofta söker patienten för andra problem så som stress, nedstämdhet, ångest, med mera. Det kan bli synligt att patienten har perfektionistiska drag, och i då kan perfektionismen betraktas som en sårbarhet som gör att individen har lätt att insjukna igen. Ätstörning kopplas ofta ihop med perfektionism.

Det finns många ord som är associerade med perfektionism; höga krav, tidskrävande, prokrastinering, låg självkänsla, kontroll, energikrävande, noggrann prestation, oflexibel, måste/borde, ångest, stress, målinriktad, eftertraktad, duktig. Perfektionism kan ofta leda till något bra, men innebär också mycket negativa saker.

Definition i samhället

Här kommer några definitioner på perfektionism ur ”ordboken”, alltså från samhället i stort:

”Strävan efter fullkomlighet, fullständighet”, ”omfattar allt nödvändigt”, och ”i högsta möjliga grad har en viss egenskap”
”Överdriven strävan efter fulländning”
”Strävan efter perfektion (ibland med bibetydelsen av överdriven petighet)”.

Dessa definitioner säger inte så mycket om att perfektionismen sker på bekostnad av någonting annat. Skulle man koka ner de här definitionerna till gemensamma nämnare kan man säga att:

Strävan efter något som är det bästa möjliga (högt ställda mål)
Att utförandet kräver mer än vad som är nödvändigt (bortom vad situationen kräver) – beteendeöverskott
Att genomförandet kännetecknas av överdrifter (att göra för mycket av något). Ex kontrollera, efterfråga information, perfekta anteckningar osv.

Definition psykologiska termer

”orimligt höga krav på sin prestation ackompanjerat av ett överdrivet kritiskt sätt att värdera sig själv”

Här tas alltså identitetsaspekten in; att en stor del av identiteten är koppld till prestationen.

”Måstenas tyranni”

”Outtröttligt strävar efter omöjliga mål på ett sätt som är tvångsmässigt /…/ baserar baserar sitt egenvärde helt och hållet på produktivitet och bedrifter.”

Sammanfattat: sker på bekostnad av någonting.

Borden, måsten, höga krav, vägran, liksom att betrakta saker i absoluta termer (rigiditet)
Hög kvalitet, hög standard och att vilja uppnå fullständiga lösningar (upphöjda krav)
Orealistiskt, omöjligt och bortom vad som behövs (ouppnåeligt eller orimligt)
Oro, ångest, egenvärde och följder om målen inte uppfylls (negativa konsekvenser)

Alexanders definition

Att basera en alltför stor del av sin självbild på att eftersträva personligt krävande och självpåtagna krav inom åtminstone ett utpräglat livsområde, trots att det kan leda till negativa konsekvenser.

Personligt krävande: Rent objektivt skulle personens krav kunna vara lågt satta, men individen har höga krav.

Fåtal livsområden: Som man baserar sin identitet på. Exempelvis att endast basera självbilden på arbetet/studierna/idrotten/familjen osv. Detta innebär oatt om det går dåligt på obbet är hela identiteten förstörd. Därför är det bra att vidga sina livsområden och obba med att basera sitt egenvärde på mycket annat i livet och inte bara resultat

Självpåtagna: Personen har på något sätt valt att ta till sig vissa standars (medvetet eller omedvetet).

Negativa konsekvenser: Det är alltid negativt eftersom man baserar för stor del av istt egenvärde på prestation. Perfektionistiska drag kan absolut leda till positiva saker i livet, me, om man är perfektionist leder det till negativa konsekvenser. Individen har säkert dragit nytta av perfektionismen, men det har lett fram till ett problem senare.

Kontextens betydelse

Det är viktigt att tänka på vilken kontext patienten befinner sig i. i vissa kontexter är kraven extremt höga (ex juristutbildning). Det är viktigt att undersöka detta och fundera över om patientens krav faktiskt är korrekta eller snedvridna. Om patienten befinner sig i en kontext med höga krav är det viktigt att poängtera detta för patienten och patienten får göra ett val.

Två typer av perfektionism

Tidigare har man tänkt perfektionism som en unidimensionell egenskap; antingen är man mer eller mindre perfektionistisk (jämför extraversion). Nu har man lämnat detta synsätt och har förståelse för att perfektionismen är multidimensionell.

Positiv strävan/perfektionistisk strävan

Här ingår en mängd olika aspekter så som höga standards, höga mål, organisationsförmåga

Maladaptiv utvärderingsoro/perfektionistisk oro

Oro över att göra fel, tvivlar över egna handlingar, förväntningar och rädsla över att göra någon besviken.

Öning fyrfältare!

Ett sätt att dela upp perfektionismen blir därför att man kan kategorisera in den i hög och låg på dessa dimensioner, enligt en fyrfältare. Om man har låg grad av oro (saknar den ängsliga biten, men att det är viktigt för identitet och självbild), hamnar vi i övre vänstra kvadranten. En person som kan passa in här är Michael Jordan. Han saknar den neurotiska sidan eftersom han betraktade misslyckanden som ett tillfälle att lära sig. Högt på båda dimensioner innebär att man är rädd att göra fel och drivs av oro (ex Serena Williams). Nu pratar man inte längre i termer av hälsosam och ohälsosam, utan all form av perfektionism leder till negativa konsekvenser.

Relationell dimension

Det finns ytterligare en dimension/perspektiv i perfektionismen, nämligen den relationella. Detta innebär hur man betraktar sig i förhållande till andra. Det finns tre olika typer av perfektionism enligt detta perspektiv: (Behandlingsinterventionerna hänger mest ihop med de två första)

Självförskriven perfektionism

Jag förväntar mig att jag ska vara perfekt

Socialt förskriven perfektionism
Andra har kritisk hållning till mig

Utåtriktad perfektionism

Det är viktigt för mig att andra lever upp till mina krav. Kan hänga ihop med narcissism.

Den relationella aspekten är ofta någonting patienten söker hjälp för. De höga kraven har ofta skett på bekostnad av nära relationer. Exempelvis att man väljer bort sina roliga fritidsaktiviteter, tid med partner osv för att prestera perfekt på jobbet.

Psykopatologi

Beroende på om det är strävan eller oro man skattar högst på får man lite olika profiler och olika kliniska implikationer. Om man tittar på dimensionen perfektionistisk strävan så ser man att det korrelerar starkast med ätstörningsproblematik (ganska svaga korrelationer till depression och ångest). Det omvända gäller om man skattar högt på perfektionistisk oro (finns en betydande korrelation till ätstörning), men vi ser att det hänger mer ihop med ångest och depression. Detta innebär att vi får olika typer av problematik beroende vad som står i fokus; strävan, identitet och egenvärde är mer förknippat med utseende och ätstörningar.

En bild som visar bord

Automatiskt genererad beskrivning

Konsekvenser av perfektionism

Psykisk ohälsa
– Bidrar till depression, ångest, ätstörningar och ruminering
Relationsproblem
– Social disconnection model: man blir lite jobbig för att man ställer höga krav. Perfektionism är därför negativt associerat med social support.
Bristfällig coping
– Rigiditet och maladaptiva hanteringsstrategier
– Sättet man hanterar olika problem blir oflexibelt – man har en begränsad verktygslåda.
– Brist på acceptans
Ökad stress
– Val av aktiviteter, erfar mer stress och bristande återhämtning
– Dras till aktiviteter där de vill prestera 🡪 skapar ännu mer stress
– Personer som är perfektionistiska gör mer än vad situationen fodrar, vilket gör att de utsätts för mer stress och mindre vila.
Sämre sömn
– Förhöjd aktiveringsnivå, ökad oro och perfekt sömn
– Hänger ihop med insomni, för om du alltid försöker prestera blir det svårare att slappna av och sova.
– Perfektionister vill även prestera i sin sömn
Sämre prestation
– Kontraproduktiva beteenden och rigiditet
– Jobbar ofta med fel saker och lägger tid på fel saker (exempelvis läser om sidan om och om igen eller kontrollräknar flera gånger) = kommer ingenvart.
Prokrastinering
– Perfektionistisk oro förknippad med mer uppskjutande
– Den ängsliga biten leder till att man skjuter upp saker och fastnar i att behöva gå tillbaka, ändra och fixa
Prestationsångest
– Inåtvänd fokus och överdriven självkontroll
– Vad ska jag säga härnäst så att det låter så bra som möjligt?
Behandlingssvårigheter
– Bristande följsamhet eller att vara tillmötesgående
– Försöker få psykologen att känna sig duktig, försöker vara den perfekta patienten

3 typer av patienter

1. Kritisk inställning till behandling och behandlare
– ”Jag vet bäst”
– Här behöver man jobba med MI (rulla i motståndet) = gå inte in i diskussion om varför du är en bra psykolog utan bekräfta och validera patientens oro att inte få bästa hjälpen.

2. Superpatienten
– Enbart fokuserar på att göra sin behandlare nöjd
– Här är det viktigt att lyfta det man ser i rummet ”varför är det viktigt för dig att du är påläst och förberedd?
– Se det som händer i terapirummet som ett uttryck för hur patienten agerar i andra sammanhang.

3. Oro kring hur behandlaren uppfattar en, t.ex ”är mina problem tillräckligt stora?”
– Fråga patienten om detta är något du kan känna igen i andra sammanhang?

Bedömning
Perfektionism är ingen diagnos! Man kan se det som ett transdiagnostiskt perspektiv och en sårbarhetsmekanism. Vid bedömning kan skattningsskalan clinical perfectionism questionnaire användas. Det finns inga gränsvärden på denna, men högre poäng indikerar större problem.

Viktigt att bedöma möjliga ångestsyndrom
Viktigt att bedöma eventuell depression
Topografisk analys användbar för att utröna överskottsbeteenden
– Vad gör du för mycket av? Vad gör du för lite av?
Överlapp med stressrelaterade besvär
– Ex självhävdelse och åtaganden
– Svårt att sätta gränser, färdighetsbrister

Konceptualisering

För att konceptualisera pefektionism brukar denna modell användas. Den är utvecklad av Shafran. Det är en kognitivt inriktad modell med tydlig koppling till en mer Beckiansk analysmodell där grunden är att man har ett antagande (grundantagande) om sig själv. Kärnan i modellen är att personen baserar sin identitet på högt uppställda krav (”jag är bara värd någonting om jag är bäst”).

”Gör jag fel så är jag fel”

Jag är bara värd någonting om jag presterar —> behöver hitta ett sätt att hantera det på, därför utvecklar man en standard att förhålla sig till för att inte blotta sitt grundantagande (att jag inte är värd något). Personen utvecklar en inflexibel standard. Den inflexibla standarden innebär tankefällor (främst dikotomi) och prestationsbeteenden (överförbereda, överprestera).

Antingen så uppnår man sin standard eller inte. Om man uppnår standarden så är den endast temporär. Personen kommer att uppleva det som att ”ja, men det här var väl ingenting”, så omvärderar man sin standard. Man kommer på olika skäl till varför man lyckades (jag hade tur, läraren var snäll). Eller så har man en känsla av att någonting inte var tillräckligt bra, därför höjer man ribban. Grundantagandet har inte förändrats (jag är bara bra om jag presterar)

Om man misslyckas att uppnå sin standard så kommer självkritik och kontraproduktiva beteenden att inträffa. Nivån var så hög från början, så att det blir omöjligt att lyckas. Då ägnar personen sig åt självkritik och kontraproduktiva beteenden (ex prokrastinerar). Eller så undviker personen att ta tag i sin uppgift helt och hållet eftersom man har en inflexibel standard.

Vänstra delen är kopplad till egenvärde och självbild och den högra är kopplad till ängslighet och oro.

Behandlingsupplägg

Innan en behandling börjar så måste man börja med att tillsammans med patienten att identifiera tankar och beteenden som finns för att på så sätt ha koll på vad det finns för för- och nackdelar med patientens sätt att agera och tänka. På så sätt kan man motivera patienten. Vad har perfektionismen för fördelar och nackdelar? Vad sker det på för bekostnad? Säg aldrig ”du behöver bara sänka kraven”, för det är svårt. Man fyller tillsammans i modellen och utmanar tankar och registrerar. En typ av beteendeaktivering för att få syn på vilka aktiviteter patienten gör och om det finns andra aktiviteter som patienten baserar sitt egenvärde på. Vidga livsområdena handlar om att öka patientens beteenden och göra helt onödiga saker som inte leder till något resultat (ex ta en kaffe och titta på människor).

Motivation

Perfektionismens fördelar och nackdelar
Perfektionistiska myter (föreställningar om hur alla andra gör)
– Framgångsrika personer jobbar hårdare än mindre framgångsrika personer
– Smarta människor behöver inte anstränga sig lika mycket som mindre smarta
– För att lyckas och verkligen ligga i framkant måste man vara målmedveten och.i stort sett ge upp alla andra intressen
– Andra människor lägger märke till varje detalj och är snabba att döma
– Man kan inte vara lycklig utan att vara framgångsrik
– Om ett arbete ska göras så ska det göras ordentligt
– Ska något bli gjort är det bäst att jag gör det själv
– Om jag är kritisk mot mig själv kan jag fortsätta prestera och kommer inte attt hamna efter
– Om jag inte gör något ”perfekt” kommer jag bara gå runt och må dåligt över det.
Den vanligaste myten är ”ju mer jag anstränger mig, desto bättre blir slutresultatet”. Problemet är att man ofta når en platå och prestationen blir sämre. Vad händer om en idrottare tränar för mycket? Man skadar sig… Efter en viss nivå kommer inte mer ansträngning att leda till bättre resultat.

Konceptualisering

Samla in information. Vad gör du? Gör en topografisk analys av beteendeöverskott och underskott.

Exempel på överskott:

Fråga andra om vi gjorde bra ifrån oss på presentation på jobbet
Leta efter fel i en hemtenta som ska lämnas in för bedömning
Läsa på inför redovisning i skolan
Förbereda sig inför ett tal på ett bröllop
Ta minnesanteckningar från möten
Städa badrummet från golv till tak
Sortera mejl i olika mappar
Läsa om samma kapitel som vi redan har läst
Lägga saker i ordning på vindsförrådet
Be någon om råd innan vi fattar ett beslut

Det handlar också om att få syn på sina tankemönster och registrera tankar i prestationssituationer.

Exempel:

Antingen gör jag det här ordentligt eller inte alls
Jag måste alltid vara glad och trevlig mot min omgivning
Det är okej för andra att göra fel, men jag får inte begå några misstag
Om min chef får se det här kommer jag att få sparken
Eftersom jag inte fick alla rätt är den här utbildningen antagligen för svår för mig
Jag känner mig nervös, så presentationen kommer gå åt skogen
Jag är värdelös
Han tycker inte att jag kan något, jag kan se det på honom
Det måste alltid vara välstädat hemma

Fylla i konceptualisering och patienten får fylla i sin egen perfektionistiska karta.

Situation	Känslor	Tankar	Tankemönster

Registrering

Utmana tankarna

Här handlar det om att utmana sina tankar och utmana de vanliga dikotomierna patienten använder sig av. Rita ut kontinuum och få patienten att inse att allt inte är svart eller vitt. Man kan också konstruera beteendeexperiment där exempelvis patienten får göra en enkätundersökning ”hur mycket tid lägger du på att plugga på den här tentan?”