Vad säger Hälso- och sjukvårdslagen om primärvården?

Primärvårdens uppdrag definieras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som är den lag som fastställer hur vården ska bedrivas i Sverige. Här följer en detaljerad genomgång.

När man är ny i primärvården är det inte lätt att veta vad uppdraget faktiskt handlar om. Som ny läkare så får man en gedigen inskolning av äldre kollegor, men som psykolog eller kurator är det inte alltid någon äldre kollega tar en under vingarna och förklarar vad vårt uppdraget faktiskt är.

När jag var ny så var det precis så. Varken jag eller mina kollegor hade någon egentlig koll på hur man jobbade i primärvården och detta gjorde det såklart också väldigt svårt att klara av uppdraget…

Så vad är då egentligen primärvårdens uppdrag?

Vad är primärvårdens uppdrag?

2 kap. 6 §   Med primärvård avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådana åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.
Lag (2020:1043).

Öppen vård utan avgränsning

Primärvården kännetecknas av att vården ska vara öppen för alla.

Vi ska alltså hjälpa alla patienter som söker vård hos oss oavsett vilken ålder de har eller om de tillhör en viss patientgrupp. Vi ska även hjälpa alla oavsett vilken typ av sjukdom patienten har.

Det finns alltså inga patienter som har ”fel” typ av hälsoproblem för vi att få vård i primärvården!

Det finns inga patienter som har ”fel” typ av hälsoproblem för att få hjälp i primärvården!

Detta skiljer primärvården från specialistvården där majoriteten av alla mottagningar riktar sig till utvalda patienter med en specifik typ av problematik.

Så alla patienter är ”rätt” för oss! Men sen äger vi såklart rätten att göra vår egen bedömning om vilken typ av vård vi har möjlighet att erbjuda patienten. Men målsättningen är alltid att hjälpa alla på något sätt!

Brett utbud av vårdinsatser

Primärvården ansvarar för att erbjuda många olika typer av åtgärder:

1. Medicinsk bedömning och behandling
   Vi ska diagnostisera och behandla av alla vanliga sjukdomar och hälsoproblem som inte kräver specialistvård. Detta vårdinsatser ska alltid vara anpassade efter patientens unika behov och förutsättningar.
2. Omvårdnad
   Omvårdnad inom primärvården handlar om vi ska stödja patientens välbefinnande och hälsa genom åtgärder som inte är strikt medicinska, exempelvis via rådgivning och praktiskt och emotionellt stöd i rimlig omfattning.
3. Förebyggande arbete
   Vi ska också arbeta med att förhindra uppkomsten av sjukdomar och skador genom att erbjuda olika slags hälsoundersökningar, vaccinationsprogram eller informationsinsatser mm.
4. Rehabilitering
   Vi ska erbjuda rehabiliterande insatser till patienter som behöver stöd för att återfå eller förbättra sin funktionförmåga efter en skada eller sjukdom.

Gränsen mot specialistvården (borde bestämmas av primärvården…)

I lagen står också att primärvården ska hantera alla insatser som inte kräver specialiserade medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Detta innebär att om vårdbehovet överstiger primärvårdens kompetens eller kapacitet ska patienten remitteras från primärvården till sekundärvården (dvs specialistvården) för att få vård där.

I praktiken har dock många psykiatriska mottagningar tagit sig tolkningsföreträde och tagit sig rätten att själva bestämma vilka patienter de tar emot genom att avvisa primärvårdens remisser.
Detta (tycker åtminstone jag) strider mot hälso- och sjukvårdslagen då bedömningen vad vi i primärvården har möjlighet att erbjuda vård främst borde ligga hos oss då vi rimligen är de som bäst vet vilken kompetens och resurser vi har…

Hur ska primärvården organiseras?

7 kap. 3 §   Regionen ska organisera primärvården så att alla som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt välja och få tillgång till en fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Regionen får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom regionen. Regionens geografiska område får delas upp i två eller flera delområden med separata vårdvalssystem. Ett vårdvalssystem ska utformas så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från regionen till utförare inom ett vårdvalssystem ska följa den enskildes val av utförare. När regionen beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas. Lag (2022:273).

Valfrihet för patienten

Varje Region ska alltså organisera primärvården så att alla patienter har möjlighet att själva välja vårdgivare och läkare.

• Val av vårdgivare: Regionen ska se till att alla invånare kan välja vilken utförare som ska ge dem vård. Utföraren kan vara både offentlig eller privat.
• Fast läkarkontakt: Regionen ska också säkerställa att patienten kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt, vilket stärker kontinuitet och trygghet i vården. I praktiken är detta dock inte alltid möjligt då det saknas tillräckligt med allmänläkare i Sverige för att kunna erbjuda alla patienter en fast läkarkontakt. (Därav behöver vi arbeta med BEON).
• Inga geografiska begränsningar: Patienten ska fritt kunna välja utförare utan att begränsas till ett visst geografiskt område inom regionen.

Lika behandling av utförare

Vårdvalssystemet ska utformas så att alla utförare, oavsett om de är offentliga eller privata, behandlas lika. Detta innebär att om jag som patient en listad på en privat eller offentlig vårdcentral så ska vårdcentralen ha samma möjlighet att er erbjuda mig samma goda vård.

• Vissa undantag finns: Det kan dock finnas vissa vård insatser som enbart erbjuds på vissa mottagningar. Exempelvis har utvalda vårdcentraler i Stockholmsregionen, ett utökat ansvar att ta hand om barn och unga och andra vokaler kan hänvisa sina patienter dit. Många regioner har också särskilda barn och ungdomsmottagningar dit patienter under 18 år med psykisk ohälsa kan vända sig.
• Ersättningen följer patienten: Utförarna får ersättning från regionen baserat på individens val av vårdgivare. Detta innebär att finansieringen följer patientens val. I praktiken innebär det att patienterna kan ”rösta” med fötterna. Om en vårdcentral inte håller måttet så har de rätt att lista om sig till en bättre.
  Detta tycker jag skapar en sund konkurrens där vi faktiskt behöver bry oss om våra patienter (och inte se patienter som ett problem man försöker hitta skäl att mota bort genom att exempelvis avvisa remisser)…

Vårdval

7 kap. 3 a §   Val av en sådan utförare inom ett vårdvalssystem i primärvården där enskilda kan välja och få tillgång till en fast läkarkontakt ska ske genom att uppgifter om den enskilde förs in i en förteckning över utförarens patienter (listning). Den enskilde får inte vara listad hos mer än en sådan utförare i taget.Listning får göras endast hos
   1. utförare i en regions egen regi, eller
   2. utförare som med en region har ett kontrakt enligt 8 kap. 3 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem eller ett därmed jämförligt kontrakt enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Regionen ska tillhandahålla ett elektroniskt system för listningen (listningstjänst). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
   1. listningstjänstens innehåll,
   2. kösystem, och
   3. val av utförare på annat sätt än genom listningstjänsten. Listning påverkar inte den enskildes möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård enligt 9 kap. 1 § patientlagen (2014:821). Lag (2022:273).

Vad är listning?

Patienter kan lista som på en vårdcentral och där få tillgång till en fast läkarkontakt. En patient får endast vara listad hos en utförare åt gången. Syftet med detta är att säkerställa att alla patienter har en tydlig koppling till en specifik utförare som har ansvar för patienten.

Observera att listningen inte begränsar patientens rätt att söka offentligt finansierad vård hos andra utförare vid behov. Så även om jag är listad på en vårdcentral har jag rätt att gå till en annan. Däremot kan den andra vårdcentralen i vissa fall kräva att jag listar om mig för att få vård.

Vårdgaranti

9 kap. 1 §  Regionen ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av regionens ansvar enligt 8 kap. 1 eller 2 §. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får
   1. kontakt med primärvården,
   2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården,
   3. besöka den specialiserade vården, och
   4. planerad vård.Hos en sådan utförare som avses i 7 kap. 3 a § första stycket gäller vårdgarantin enligt första stycket 1 och 2 endast om den enskilde är listad hos utföraren. Lag (2022:273).

Vad innebär vårdgarantin?

Regionerna har skyldighet att erbjuda en vårdgaranti för personer som omfattas av regionens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Vårdgarantin innebär en olika typer av vård måste erbjudas inom en viss tidsgräns, för att se till att patienter inte behöver vänta orimligt länge på att få vård. Syftet är att minska väntetider och stärka patientens rätt till tillgänglig och snabb vård.

Om vården inte kan erbjudas inom regionens egna resurser, ska regionen ordna vård hos annan vårdgivare, inklusive privata aktörer, för att uppfylla garantin.

Primärvårdens grunduppdrag

13 kap 1 §   Regioner och kommuner ska inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt
   1. tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att tillgodose vanligt förekommande vårdbehov,
   2. se till att vården är lätt tillgänglig,
   3. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar,
   4. tillhandahålla rehabiliterande insatser utifrån patientens individuella behov och förutsättningar,
   5. samordna olika insatser för patienten i de fall det är mest ändamålsenligt att samordningen sker inom primärvården, och
   6. möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete.
Lag (2023:37).

Tillgänglig individanpassad vård till alla!

Denna paragraf förtydligar vad som ingår i primärvårdens grunduppdrag där den senaste uppdateringen (2023:37) visar på ett tydligt fokus på tillgänglighet, individanpassning och samverkan.

• Tillhandahålla vanligt förekommande vårdbehov
  Primärvården ska erbjuda hälso- och sjukvårdstjänster som täcker de vanligaste vårdbehoven i befolkningen, exempelvis vård vid vanliga sjukdomar och skador och hantering av kroniska tillstånd mm.
• Tillgänglig vård
  Vården ska vara lätt att nå för patienterna. Det innebär att det ska finnas god geografisk tillgänglighet, rimliga väntetider och information om hur vården kan nås.
• Förebyggande insatser
  Primärvården ska arbeta förebyggande både på en övergripande nivå, utifrån hela befolkningens behov, och på individuell nivå, anpassat efter patientens specifika förutsättningar och hälsorisker. Exempel kan vara hälsokontroller, vaccinationsprogram och olika former av rådgivning.
• Rehabiliterande insatser
  Rehabilitering ska erbjudas och anpassas efter patientens behov för att främja återhämtning och funktionsförmåga. Detta kan innefatta stöd med sjukgymnastik efter en skada eller olika psykologiska insatser efter en sjukskrivning.
• Samordning av insatser
  När det är mest lämpligt att koordinera en patients vård i primärvården, har primärvården ansvar för att samordna olika insatser. Detta kan exempelvis gälla samverkan mellan vårdgivare, socialtjänst och andra aktörer.
• Medverkan i forskning
  Primärvården ska även skapa förutsättningar för att delta i forskningsarbete. Detta syftar till att utveckla vården och bidra till ny kunskap som kan förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.

Vi har alltså ett vårduppdrag som både är väldigt ”brett” men en mängd olika vårdområden och vårduppdrag och samtidigt på många sätt väldigt ”djupt” där vi har övergripande ansvar för kroniska och komplexa patienter genom livet! Inget lätt uppdrag med andra ord – men väldigt viktigt och också väldigt roligt – om ni frågar mig!