Bedöma grad av motivation

För att hjälpa patienter förändra sina beteenden behöver vi kunna bedöma en patients vilja och förmåga till förändring. Två användbara modeller hämtade från motiverande samtal är teorin om förändringsstadier och VAS-skalorna.

Förändringsstadier

Teorin om förändringsstadier har sitt ursprung i ”The Stages of Change Model” som utvecklades av James O. Prochaska och Carlo C. DiClemente under 1970-talet. Teorin baseras på observationer av hur personer förändrar sina beteenden.

En typisk förändringsprocess kan delas upp i fem stadier:

  1. Förförändringsstadium: Patienten är inte medveten om problemet eller ser inte behovet av förändring.
  2. Övervägandegrad: Patienten funderar på förändring men är ambivalens, med både för- och nackdelar.
  3. Beslutsstadium: Patienten har bestämt sig för att göra en förändring.
  4. Handlingssteg: Patienten genomför förändringen.
  5. Återfallsstadium: Patienten har återgått till sitt gamla beteende.

VAS-skalorna:

VAS-skalorna är två enkla verktyg för att mäta patientens:

  • Motivation: Hur viktigt patienten anser att det är att genomföra en förändring (0-10, där 10 är högst).
  • Tilltro: Patientens tilltro till sin egen förmåga att lyckas med förändringen (0-10, där 10 är högst).

Användning av VAS-skalorna:

Genom att använda VAS-skalorna kan man få en snabb bild av patientens:

  • Nuvarande stadie i förändringsprocessen.
  • Beredskap för att påbörja eller genomföra en förändring.

Sammankoppling av stadier och VAS-skalor:

Förförändringsstadium:

  • Låg motivation och tilltro (VAS-poäng 0-3).
  • Fokus på information och ökad medvetenhet.

Övervägandegrad:

  • Ambivalens: höga poäng på vikt (VAS 7-10) men låga på tilltro (VAS 0-6).
  • Utforska för- och nackdelar med förändring.

Beslutsstadium:

  • Höga poäng på både vikt (VAS 8-10) och tilltro (VAS 7-10).
  • Stödja handlingsplan och förberedelser.

Handlingssteg:

  • Fortsatt stöd och bekräftelse av framsteg.
  • Hantera eventuella utmaningar.

Återfallsstadium:

  • Identifiera triggers och hantera motgångar.
  • Hjälpa patienten att återuppta sin förändringsplan.

Tips:

  • Använd VAS-skalorna som en utgångspunkt för öppna och reflekterande samtal med patienten.
  • Var lyhörd och respektfull för patientens individuella situation och tempo.
  • Fokusera på patientens egna resurser och styrkor.

Genom att kombinera VAS-skalorna med en empatisk och motiverande approach kan du effektivt stödja patienten i sin förändringsprocess.

Att avgöra en patients vilja och förmåga att genomgå en förändring är en viktig del i arbetet med psykisk ohälsa. Här kan VAS-skalorna (Visuella Analoga Skalor) som är hämtade från MI vara ett användbart verktyg.

Genom att använda de två VAS-skalorna kan man:

  • Mäta motivation: Den första skalan fokuserar på hur viktigt patienten anser att det är att genomföra en förändring.
  • Bedöma tilltron: Den andra skalan belyser patientens tilltro till sin egen förmåga att lyckas med förändringen

VAS-skala 1: ”Hur viktigt”:

Fråga: Hur viktigt är det för dig att ändra på X på en skala från 0 till 10? (Där 0 är inte alls viktigt och 10 är mycket viktigt.)

Möjliga följdfrågor:

  • Du säger siffran X. Hur kommer det sig att du inte säger en lägre siffra eller 0? Berätta hur du tänker.
  • Vad skulle du behöva för att det ska bli viktigare att förändra det här?

Möjliga åtgärder:

  • Ej beredd: Erbjud information om alkoholens effekter och relevanta lagar.
  • Ambivalent: Skapa diskrepans genom att utforska för- och nackdelar med alkohol.
  • Beredd: Stöd handling och vidmakthållande.

VAS-skala 2 ”Hur stor tilltro”:

Fråga: Om du skulle bestämma dig för att genomföra denna förändring, hur stor är din tilltro till att du skulle klara av det på en skala från 0 till 10? (Där 0 är väldigt låg tilltro och 10 är mycket hög tilltro.)

Möjliga följdfrågor:

  • Varför X och inte 0? Vad skulle du behöva för att kunna komma till en högre siffra?
  • Finns det något jag kan göra för att hjälpa dig att stärka din tilltro?
  • Det är viktigt att komma ihåg att VAS-skalorna bara är ett verktyg. De kan vara användbara för att få en snabb överblick av personens motivation och tilltro, men de bör inte vara det enda verktyget man använder för att bedöma beredskap till förändring.
  • Bedöm i vilket förändringsstadium en patient befinner sig:
    • Förförändringsstadium
    • Övervägandegrad
    • Beslutsstadium
    • Handlingssteg
    • Återfallsstadium
  • Anpassa insatserna till stadiet:
    • Förförändringsstadium: öka medvetenhet och information
    • Övervägandegrad: utforska för- och nackdelar med förändring
    • Beslutsstadium: skapa en handlingsplan
    • Handlingssteg: stödja och bekräfta framsteg
    • Återfallsstadium: identifiera triggers och hantera motgångar

Artikel senast uppdaterad 7 mars 2024 av Mattias Myrälf