Hur kan vi förstå patienters problematik?
Fallformulering
- Vad är beteendeanalys / Fallformulering?
- Begreppen…
- Livet = problem = hantera
- Olika strategier
- Hur urskilja problem på ett bra sätt? = bra bedömning
- Hur prioritera ( tanke önskan oro)
- Vad är lagomt?
- Balans mellan Livet = Problemet = Hantera
- Olika upplägg för olika problem:
- Enkla modeller
- Diagnosmodeller / symtombilder ⇒ funktioner
- Transdiagnostiska modeller
- Generella modeller
- Väva in i nybebesök
- Vad göra när i kontextuell intervju
- Olika för olika problem
- Utgå från kontextuell intervju – öva på
Kort text om bedömning och problemanalys. Hur gör man ==> Egen text – här bara modellerna!
Struktur för modellerna inkl bild
Modeller kopplade till avgränsade problem
Modeller för ”generella problem”
Modeller för beteendeproblem i terapirummet
- Göra komplett beteendeanalys…
- Enligt bok… vad är lagomt??
- Olika för olika problem
- Utgå från kontextuell intervju – öva på
Vad är lagomt?
Berätta hjälpsam berättelse!
Analys på olika nivåer!
Specifika, generella och i rummet!
Några exempel av varje: (Kategorisera på något sätt…)
Ett av våra huvudmål med bedömning är att avgöra om en patient skulle kunna bli hjälpt av en psykologisk behandling eller inte.
Patienter kommer ofta med en historia om lidande. Livet är svårt och det visar sig på olika sätt genom symtom som nedstämdhet, oro, ångest, sömnlöshet mm. Vår uppgift som behandlare är naturligtvis att lyssna på denna berättelse, att validera och bekräfta att det är svårt och kanske normalisera delar av de reaktionsmönster som patienten beskriver.
Men utöver det behöver vi också få en förståelse för hur vi förhoppningsvis kan hjälpa patienten att förändra sin situation och sitt mående. Ett bra sätt att undersöka detta är att göra en problemanalys eller problemkonceptualisering som det ibland kallas. Rent konkret innebär det att vi undersöker om patientens problematik ”passar in” i någon av våra modeller för hur psykisk ohälsa fungerar.
Detta hjälper både oss att hitta metoder för hur patienten ska kunna påverka sina problem, men det ger förhoppningsvis också patienten förståelse för hur problemen hänger ihop och går att påverka.
Problemanalysen hjälper oss att besvara frågan: ”Vad är det psykologiska problemet?”
Alla problemanalyser är hypoteser, inte sanningar
De flesta KBT modeller är ganska enkla. Några rutor med pilar mellan. Detta är en bra sak, för det hjälper oss få en överblick. Samtidigt behöver vi minnas att livet alltid är mer komplicerat än våra modeller. Vår problemanalys blir därför alltid en förenkling och just därför behöver vi vara öppna, både mot oss själva och mot våra patienter, med att vi kan ha fel. Det ingår.
Av den anledningen är det viktigt att vi gör analyserna tillsammans med våra patienter. KBT handlar om ett jämnlikt samarbete. Terapeut och patient är på samma nivå. Ett tips är därför att rita upp modellen på tavlan och samtidigt fylla i de symtom och beteenden patientens beskrivit under samtalet. På detta sätt kan man både skapa förståelse för patientens problem, validera att modellen ”stämmer in” på patientens problematik och ge patienten en grundförståelse för behandlingsmodellen vilket gör det lättare att sedan ge rational för hur en behandling går till.
Olika patienter – olika problemanalyser
Patienter är olika, problem är olika, därför behöver vi också olika sätt att förstå både patienter och problem.
Här kommer vi kort att gå igenom några av de modeller vi använder oss av, och även ge några korta exempel på hur vi kan göra det tillsammans med patienten.
Genomgående för samtliga modeller är att de utgår från ett ”funktionellt tänkande” där man försöker kartlägga vilken funktion patientens beteenden har. De frågor man ställer till patienten, oavsett modell kan därför kokas ned till följande fyra frågor:
- Vad är problemet? Vad skulle du vilja få hjälp med?
- Vad har du prövat för att hantera problemet?
- Hur har dina strategier för att hantera problemet fungerat? Vilka konsekvenser har detta lett till?
- Vad har dina strategier ”kostat” dig? Vilka negativa konsekvenser har det lett till?
Artikel senast uppdaterad 21 februari 2024 av Mattias Myrälf