Frågor inför nybesök
Inför ett nybesök kan det ibland vara hjälpsamt att låta patienten besvara vissa frågor i förväg. Samtidigt finns en risk – beroende på vilka frågor som ställs och hur de formuleras – att både vi och patienten leds bort från det som patienten egentligen vill ha hjälp med.
Det som fungerar väl i en situation kan vara mindre lämpligt i en annan. Allt behöver därför anpassas efter sammanhanget och patientens behov.
Nedan följer en genomgång av olika typer av förhandsfrågor samt deras respektive fördelar och nackdelar.
Två huvudsakliga typer av frågor
Frågor som öppnar upp och låter patienten reflektera
För vissa patienter kan öppna frågor vara mer användbara, då de hjälper till att klargöra både besvär och behandlingsönskemål. Exempelvis:
- Hur beskriver du själv dina besvär?
- Vad tänker du om dem?
- Vad önskar du hjälp med?
- Är du orolig för något?
Dessa frågor ger patienten möjlighet att reflektera och sätta ord på sin situation utan att styras av fördefinierade skalor.
Frågor som ramar in problematiken
Om patienten har en tydlig sökorsak kan det ibland underlätta att låta patienten besvara vissa frågor i förväg för att effektivisera mötet. Särskilt användbart kan detta vara vid avgränsade problemställningar där specifik information behövs.
Denna typ av frågor kan ge en snabb överblick och kan i vissa fall spara tid och underlätta bedömningen.
Exempelvis kan olika självskattningsskalor hjälpa oss bättre förstå omfattningen och ”djupet” av en avgränsad problematik.slags problematik.
Nackdelar med självskattningsformulär
Trots sina fördelar finns vissa risker med självskattningsformulär:
En risk är dock att alltför snäva frågor kan avleda patienten och oss från patientens egentliga sökorsak. Många patienter har ännu inte formulerat vad de önskar hjälp med, och en alltför snäv inramning kan leda till att viktiga aspekter förbises.
- Orealistiska förväntningar: Formulären kan ge intrycket att alla problem är behandlingsbara, trots att vissa reaktioner är normala och inte kräver vårdinsatser.
- Missuppfattningar om vårdens innehåll: Patienten kan tro att det enbart är de skattade symtomen som behandlas, vilket kan skapa frustration.
Självskattningsformulär bör därför användas med eftertanke och ses som ett komplement till det kliniska samtalet, inte en ersättning.
Öppna frågor först – skattningskalor efter första besöket.
Samma som med blodprov…
Gärna riktad frågeställning innan
Vid otydliga frågeställningar kan det vara bättre att möta patienten utan förbestämda formulär och i stället låta samtalet styra vilka områden som bör utforskas vidare. Ett alternativ är att, vid behov, låta patienten fylla i skattningsskalor eller registreringar mellan första och andra samtalet. På så sätt kan den initiala bedömningen ske utan förutfattade meningar, samtidigt som relevanta aspekter kan undersökas djupare vid behov.
Sammanfattning
Förmätning kan vara ett värdefullt verktyg men bör användas selektivt. Öppna frågor vid första mötet kan bidra till en mer patientcentrerad vård, medan självskattningsformulär kan ge en strukturerad bedömning i mer avgränsade fall. Det viktiga är att hitta en balans mellan dessa metoder för att möta patientens behov på bästa sätt.
När en patient söker hjälp för psykisk ohälsa finns en mängd frågor vi vill få svar på. För att underlätta bedömningen kan det vara bra att skicka ut några olika självskattningsformulär som patienten får fylla i innan första samtalet. Ett alternativ är att patienten ombeds komma lite tidigare till den första bedömningen och fylla i formulären i väntrummet.
Utöver detta vill vi även se till att våra patienter får en realistisk förväntning av vilken hjälp vi kan erbjuda. I bästa fall är detta något som redan sker vid patientens initiala kontakt med vårdcentralen. Det kan vara via telefon med en sjuksköterska eller vid ett besök hos någon annan yrkesgrupp på vårdcentralen. Ibland fungerar detta bra, ibland fungerar det mindre bra och därför kan en bra idé vara att skicka ut ett välkomstbrev till nya patienter.
Vi vill:
- Få en första överblick över patientens problematik.
- Ge patienten rätt förväntningar på vilken vård vi kan erbjuda.
Skattningsskalor
För att bestämma vilka skalor vi ska använda har vi satt upp en “önskelista” över viktiga egenskaper.
Önskelista för skattningsskalor
- relevanta för vår patientgrupp
- goda psykometriska egenskaper
- lätta att scora
- användas i relevant forskning
- kostnadsfria
För närvarande har vi valt att använda oss av följande startpaket av skattningsskalor.
- PHQ-9 – Nedstämdhet
- GAD-7 – Oro
- MISS – Sömnproblem
- Livsstilsfaktorer – som generell hälsa, fysisk aktivitet och kostvanor, tobak, alkohol, droger samt om de varit utsatta för våld.
Dubbelsidiga skattningsskalor PHQ-9 + GAD-7
Formulär om levnadsvanor inkl. sömnskala MISS
I de fall specifika problemområden framkommit vid tidigare kontakt ges även diagnosspecifika skalor. Dessa brukar vi dock vanligtvis ge patienten efter första samtalet.
- PSS – Stress
- KEDS – Utmattningssymtom
- ISI – Insomni
- MADRS – Depression (om den använts tidigare för jämförelse)
- LSAS– Social fobi
- YBOCS – Tvång
- PDSS-SR – Paniksyndrom
- WSAS –
Läs mer om skalorna i kapitlet om utvärdering eller på fbanken.se.
Varför är det bra att använda självskattningsformulär?
- Alla frågor patienten svarat på i ett självskattningsformulär är frågor vi slipper ställa när vi träffar patienten. Det gör att vi snabbare kan fokusera på det som är viktigt så att vi snabbare kan börja behandla.
- Genom att använda självskattningsformulär säkerställer vi också att vi inte missar några viktiga frågor, som att exempelvis fråga om våld, suicidalitet eller undersöka om patienten är oförklarligt trött vilket är en röd flagga för läkarbedömning.
- Vi kan jämföra patientens svar i de olika skalorna mot en normgrupp och på detta sätt få en tydligare bild av graden av patientens problematik.
- Vi kan även använda svaren för att utvärdera en framtida behandlingsinsats.
Välkomstbrev
Tillsammans med skattningsskalorna skickar vi alltid med ett kort välkomstbrev. Syftet med detta brev är dels att presentera skalorna, men också sätta ramar för vårt första samtal samt presentera vilken slags behandling vi kan erbjuda på vårdcentralen.
I det brev vi vanligtvis skickar ut brukar det ungefär stå:
| Välkommen på nybesök Bedömningssamtalet är till för att vi tillsammans ska ta reda på vad som är svårt för dig, hur din livssituation ser ut just nu och vad som kan hjälpa dig att må bättre. Målet är att du efter bedömningssamtalet ska ha en plan för hur du kan gå vidare. För vissa räcker ett samtal. Andra vill komma tillbaka ytterligare en eller flera gånger.Vid vårdcentralen finns flera olika behandlingsalternativ, anpassade efter olika behov. Vi erbjuder: Praktisk information I kallelsen som medföljer i detta kuvert står vilken tid som är bokad för dig och vilken behandlare du ska träffa. Där står också hur du gör om du vill ändra tid eller avboka besöket. I kuvertet medföljer också frågeformulär som vi ber att du fyller i och tar med dig. Innan du kommer till samtalet anmäler du dig i vårdcentalens reception. Därefter kan du invänta din behandlare i psykologmottagningens väntrum. Eftersom det ibland är kö vid receptionen är det bra om du kommer i god tid.Om du har några frågor är du välkommen att höra av dig till vårdcentalens reception! Vänliga hälsningar Team Psykisk Hälsa |
Artikel senast uppdaterad 27 mars 2025 av Mattias Myrälf