Validering

Validering innebär att bekräfta och acceptera en persons tankar, känslor och handlingar som giltiga och begripliga i en viss situation eller under vissa omständigheter – även om man inte nödvändigtvis håller med dem.

Validering är en kommunikationsteknik som hjälpa våra patienter att känna sig sedda, hörda och respekterade. Genom att validera visar vi att vi förstår deras upplevelser, vilket inte bara minskar känslan av ensamhet utan också stärker förtroendet och tryggheten i terapirelationen och kan hjälpa oss att få en bättre förståelse för patientens problematik.

Validering kan både förmedlas genom våra ord men också genom vårt kroppsspråk och våra handlingar och ord.

När är validering användbart?

Validering är särskilt användbart i svåra eller känslomässigt laddade situationer. Det fungerar som ett slags smörjmedel i samtal som kan få kommunikationen att flyta bättre och öppnar upp för mer hjälpsamma samtal!

1. Validering kan öka vår förståelse för patienten:
   Validering innebär att acceptera en persons känslor som giltiga, även om man inte håller med om eller uppskattar deras handlingar eller känslor. Det handlar om att förstå varför en person känner som de gör utifrån deras bakgrund och situation. Validering kan också skapa motivation för förändring genom att visa att personen har resurser och förmågor som de kanske inte själva ser.
2. Validering kan hjälpa patienten reglera känslor:
   För individer som har svårt att reglera sina känslor – exempelvis personer med självskadebeteenden – kan validering ge en känsla av trygghet och acceptans. Detta bidrar till att minska starka känslor av skam, skuld och självkritik och skapar en grund för att hantera känslorna på ett mer konstruktivt sätt och underlätta kommunikation i svåra situationer.

Observera: Validering är inte detsamma som att hålla med!

Att validera innebär inte att trösta, berömma eller ha låga förväntningar på en annan person. Det är heller inte detsamma som att hålla med personen, utan handlar om att visa att deras känslor är förståeliga i ljuset av deras omständigheter.

Sju valideringsnivåer

Validering kan delas in i olika ”nivåer” som lyfter fram och fokuserar på olika aspekter av hur vi bekräftar och visar förståelse för en annan person.

1. Lyssna aktivt och uppmärksamt

Grunden för validering är att verkligen lyssna. Det handlar om att ge en patient din fulla uppmärksamhet och visa att du är engagerad, både med ditt kroppsspråk och dina ord.

Exempel på validering:

Behandlaren är fullt närvarande, använder ögonkontakt och ett öppet kroppsspråk för att visa att de lyssnar.
Patienten säger: ”Jag är så orolig hela tiden.”
Behandlaren svarar: ”Berätta mer om vad som gör dig orolig, jag vill verkligen förstå.”

2. Summera och stäm av

Det innebär att återge vad du har hört för att säkerställa att du har förstått rätt och ge patienten en chans att bekräfta eller rätta.

Exempel på validering:

Behandlaren återger det patienten har sagt och kontrollerar att de förstått korrekt.
Patienten säger: ”Jag känner mig alltid ensam.”
Behandlaren svarar: ”Det låter som att ensamheten känns väldigt tung för dig. Stämmer det?”

3. Observera och beskriva känslor

Här hjälper du patienten att sätta ord på känslor som de kanske har svårt att uttrycka själva.

Exempel på validering:

Behandlaren använder empati för att beskriva känslor patienten kan ha svårt att uttrycka.
Patienten säger: ”Jag vet inte ens vad jag känner längre.”
Behandlaren svarar: ”Det låter som att du känner dig överväldigad och kanske lite vilse. Kan det stämma?”

4. Begripliggör utifrån personens historia

Validera genom att koppla deras känslor till tidigare erfarenheter eller situationer, så att det blir lättare att förstå varför de känner som de gör.

Exempel på validering:

Behandlaren kopplar patientens känslor till deras tidigare erfarenheter och gör dem begripliga.
Patienten säger: ”Jag blir så stressad av småsaker.”
Behandlaren svarar: ”Med tanke på det du berättade om hur krävande din uppväxt var, är det inte konstigt att stress triggar dig nu.”

5. Begripliggör utifrån nuvarande situation

Bekräfta att deras reaktion är rimlig och förståelig baserat på vad som händer i deras liv just nu.

Exempel på validering:

Behandlaren bekräftar att patientens känslor är rimliga utifrån deras aktuella situation.
Patienten säger: ”Jag känner mig helt värdelös för att jag inte klarar jobbet.”
Behandlaren svarar: ”Det låter jättejobbigt. Det är inte konstigt att du känner så med allt press som du har just nu.”

6. Behandla personen som jämlik

Visa respekt och behandla personen som kapabel och värdig, utan att överbeskydda eller förminska dem.

Exempel på validering:

Behandlaren visar respekt och ser patienten som kapabel.
Patienten säger: ”Jag kommer aldrig att klara av att må bättre.”
Behandlaren svarar: ”Det känns tungt nu, men jag vet att du har styrkan att ta dig igenom det här. Vi gör det tillsammans.”

7. Visa ömsesidighet och egen sårbarhet

Här delar du något av din egen erfarenhet eller känsla, på ett sätt som stärker förtroendet och visar gemenskap, utan att tappa fokus på patienten.

Exempel på validering:

Behandlaren delar en relevant sårbarhet för att skapa förståelse och gemenskap.
Patienten säger: ”Det känns som att jag alltid misslyckas.”
Behandlaren svarar: ”Jag vet hur det känns att känna så ibland, det kan vara väldigt svårt. Men jag tror vi kan hitta vägar framåt.”

Undvik invalidering!

Invalidering är motsatsen till validering och innebär att man ignorerar, avfärdar eller förminskar en persons tankar, känslor eller upplevelser. Det kan ske medvetet eller omedvetet och kan lämna den drabbade personen med en känsla av att inte bli tagen på allvar eller förstådd. Det handlar inte bara om vad som sägs, utan också om hur det sägs – kroppsspråk, tonfall och attityd spelar också en roll.

Invalidering kan också försämra personens psykiska hälsa. Det kan leda till att personen börjar tvivla på sina egna känslor och upplevelser, vilket kan skapa en känsla av ensamhet, ökas självkritik och göra det svårare för personen att hantera starka känslor.

Exempel på invalidering

1. ”Du överdriver.”
   Att avfärda någons känslor som överdrivna eller irrationella signalerar att deras upplevelse inte är viktig eller värd att lyssna på.
2. Att ignorera eller avbryta någon.
   Om någon försöker dela sina känslor och du avbryter, byter ämne eller helt enkelt inte lyssnar, kan det få dem att känna sig oviktiga.
3. Ge oombedda råd:
   Att erbjuda lösningar innan personen ens har fått berätta klart kan kännas som att du inte tar deras upplevelse på allvar. Ibland behöver de bara bli lyssnade på.
4. Jämförelser:
   Saker som ”Det där är väl inget, jag hade det mycket värre när…” trivialiserar den andres upplevelse och kan göra att de känner sig osynliga.
5. Att kalla känslor ”fel” eller ”ogiltiga”:
   Kommentarer som ”Du borde inte känna så” underminerar personens rätt att uppleva sina egna känslor.

Validera känslor, styrkor och beteendemönster

Validera både primära och sekundära känslor

Primära känslor är de mest grundläggande och spontana känslorna som uppstår direkt som en reaktion på en händelse, till exempel ledsenhet eller rädsla. Sekundära känslor är mer bearbetade och kan vara en reaktion på de primära känslorna, som ilska eller skuld. Genom att validera både primära och sekundära känslor hjälper vi patienten att förstå och uppleva hela sitt känslomässiga spektrum.

Exempel:
”Jag förstår verkligen att du är jättearg och besviken på din kompis (sekundär känsla). Och om jag vore du skulle jag nog också vara ledsen (primär känsla), eftersom det verkar ha sårat dig mycket. Hur känns det för dig?”

Validering blir här ett verktyg för att ”fiska” fram de primära känslorna som kanske ligger gömda bakom de sekundära. Detta hjälper patienten att få bättre kontakt med sina känslor och ger en mer nyanserad förståelse av deras upplevelse.

Validera både lidandet och det som fungerar

Validering handlar inte bara om att bekräfta det som är svårt eller smärtsamt, utan också om att lyfta fram styrkor och det som fungerar i patientens liv. Att validera framgångar och resurser kan hjälpa patienten att se sina egna förmågor och stärka deras tro på förändring.

Exempel:
”Jag förstår att du känner dig väldigt frustrerad över att det fortfarande känns svårt ibland. Men jag ser också hur mycket arbete du har lagt ner och att du faktiskt börjar hitta sätt som fungerar för dig.”

Validering i beteendeanalys

Validering är också en central del i att presentera en beteendeanalys. Genom att validera patientens historia och nuvarande omständigheter gör vi deras upplevelser begripliga och hjälper dem att se hur deras känslor och beteenden hänger ihop.

Exempel:
”Utifrån vad vi har pratat om, så låter det som att dina känslor av hopplöshet hänger ihop med hur stressad du har varit den senaste tiden. Det är helt förståeligt att du känner så när det har varit så mycket att hantera.”

På detta sätt kan validering bli en brygga mellan förståelse och förändring, där patienten både känner sig sedd och får hjälp att identifiera konkreta steg framåt.

Några enkla tips när du använder validering

Välj rätt tid och plats.
Validering fungerar bara om den andra personen är redo att ta emot det. Om någon har väldigt starka känslorkan det vara bättre att vänta tills de är mer öppna för att prata. Att välja rätt tid och plats är en viktig del av att nå fram.

Var helt närvarande.
När du lyssnar, gör det fullt ut. Lägg undan distraktioner och ge personen din fulla uppmärksamhet. En naturlig ögonkontakt och ett lagom avstånd visar att du är där för dem. Hur du är i mötet betyder ofta mer än vad du säger.

Prata med värme och lugn.
Tonen på din röst spelar stor roll. Ett varmt och lugnt sätt att prata hjälper den andra personen att känna sig trygg och förstådd. Det handlar inte bara om orden, utan hur de levereras.

Visa att du förstår.
Bekräfta personens känslor och tankar på ett genuint sätt. Du kan till exempel ställa frågor eller spegla det de säger för att visa att du lyssnar. Om det känns rätt kan du fråga: ”Känns det som att jag förstår dig?” Det visar att du bryr dig på riktigt.

Fokusera på att stötta, inte döma.
Validering handlar inte om att döma eller leta efter fel. Det handlar om att acceptera att personen känner som de gör och ge stöd utifrån det. Om ni tycker olika eller om situationen är svår, börja med att visa att du förstår deras perspektiv. Och kom ihåg – validering handlar om att ge utan att förvänta dig något tillbaka.

Läs mer om validering

Här är några länkar där du kan läsa mer om validering:

Avsnitt 1 Modul för öppenvård: Validering som förhållningssätt vid bemötande och bedömning