Primärvårdstriage

Primärvårdstriage är en arbetsmetod där patienter sorteras och prioriteras utifrån sina symtom redan vid första kontakten med vårdcentralen. Målet är att den yrkesgrupp som är bäst lämpad för patientens behov genomför den initiala bedömningen.

Vad är triage?

Triage kommer från franska trier, som betyder sortera. Inom hälso- och sjukvården används triage för att sortera och prioritera patienter utifrån deras symtom och medicinska behov.

Triage är något som främst har används på akutmottagningar där patienter sorteras och prioriteras med utgångspunkt från deras anamnes och symtom. På detta sätt kan de mest allvarliga eller brådskande fallen behandlas först vilket kan minska väntetider och köbildningar.

Inom primärvården har det varit vanligt att läkare utför den första bedömningen av patienter. Därefter kan patienten slussas vidare till annan profession vid behov. Fördelen med detta arbetssätt är att varje patient tilldelas en personlig läkare, vilket skapar kontinuitet i vårdkontakten. Det innebär också att alla patienter får en medicinsk bedömning innan eventuell paramedicinsk behandling, vilket minskar risken att somatiska (kroppsliga) orsaker förbises.

Samtidigt finns det nackdelar. Eftersom läkare är den yrkesgrupp som oftast har högst kostnad per patientbesök, blir modellen resurskrävande. Brist på läkare kan dessutom leda till längre väntetider. Vårdgarantin, som anger att patienter ska erbjudas ett läkarbesök inom sju dagar, kan tvinga vårdcentraler att prioritera korta läkarbesök framför mer tidskrävande bedömningar, vilket kan påverka vårdens kvalitet.

Primärvårdstriage – ett alternativt arbetssätt

Ett alternativ till den traditionella modellen är primärvårdstriage. I denna modell är målet att den yrkesgrupp som är bäst lämpad att bedöma och behandla en viss patientgrupp också ansvarar för den första bedömningen. För patienter med psykisk ohälsa innebär detta ofta att en psykolog, kurator eller psykoterapeut gör den första bedömningen.

När en patient kontaktar vårdcentralen sker alltså en första bedömning av en sjuksköterska, antingen via telefon eller drop-in. Bedömningen utgår från patientens egen beskrivning av symtomen och följer förutbestämda riktlinjer som har tagits fram lokalt på vårdcentralen.

Ett alternativt sätt är att psykosociala teamet är med i telefonrådgivningen och är med och ringer upp patienter.

Framtagande av triagemallar och riktlinjer

För att säkerställa kvaliteten i bedömningen är det centralt att triagemallarna utformas gemensamt av personalen tillsammans med chef. Vilken yrkesgrupp som är bäst lämpad för respektive patientkategori bör diskuteras och beslutas gemensamt. Därefter tas riktlinjer fram som används vid sorteringen. Riktlinjerna ska följas upp och utvärderas regelbundet, med möjlighet till justering utifrån erfarenheter och resultat.

Röda flaggor – stöd för medicinsk säkerhet

För att minska risken att patienter med bakomliggande medicinska tillstånd inte får rätt vårdnivå används ett dokument med så kallade ”röda flaggor”. Det är en symtomlista som signalerar behov av läkarbedömning. Listan tas fram av läkargruppen i samråd med medicinskt ansvarig läkare och är ett viktigt verktyg för att trygga patientsäkerheten.

Effekter och samverkan

Erfarenheter från verksamheter som infört primärvårdstriage visar att modellen kan förbättra tillgängligheten genom att avlasta läkarkåren och fördela ansvaret för patientmottagning mellan flera professioner. Detta kan bidra till kortare väntetider. Sjuksköterskor får stöd och handledning av psykosociala teamet vid behov. En god kommunikation mellan yrkesgrupperna är avgörande, och eventuella oklarheter bör hanteras genom dialog.

Systemet bör kontinuerligt följas upp och utvärderas för att säkerställa att det fortsatt uppfyller målen med trygg och effektiv vård.

Vid primärvårdstriage är målet att den yrkesgrupp som är bäst lämpad att bedöma och behandla patienten också göra den första bedömningen. För patienter med psykisk ohälsa innebär det ofta att det är en psykolog eller psykoterapeut som gör den första bedömningen.

När patienter kontaktar vårdcentralen blir de först bedömda av en sjuksköterska i telefon eller vid drop-in mottagning. Sorteringen baseras på patientens egen symtombeskrivning utifrån tydliga förbestämda rekommendationer som tagits fram på vårdcentralen.

Exempel på sorteringsmall för direktbokning till psykolog eller kurator

För att inte patienter med medicinska besvär ska missas systemet är det också bra att införa ett system med ”röda flaggor” som är en lista med symtom som kräver läkarbedömning. En fördel är med detta kan också vara ”okända” patienterna som kommer till läkaren redan har journaldata som kan underlätta vid läkarbedömningen.

Exempel på lathund med röda flaggor