Suicidala beteenden

Vad vill vi veta?

Vad kan vi göra?

Hantering och behandling av suicidialitet ur ett beteendeperspektiv.

Hantering och behandling av suicidialitet

• Två Vägar: Terapin innehåller två delar: hantering av självmordsrisk och behandling av kontrollerande variabler för att lösa suicidialiteten.
• Hantering: Inkluderar åtgärder för att minimera akut risk för självmord och självskada, inklusive hantering av dödliga medel, utveckling av en säkerhetsplan och framkallande av hopp.
• Behandling: Ett samarbete mellan terapeut och patient för att ändra de kontrollerande variablerna för självmord, självskada och faktorer som gör livet ovärt att leva.

Allmänna missuppfattningar

• Självmordsbeteende som Symptom: Terapeuter ser ofta självmordsbeteende enbart som symptom på eller avledningar från den störning eller problem de behandlar.
• Behandlingsförväntningar: Det finns en förväntan om att suicidialitet löser sig när den underliggande störningen eller problemet behandlas.

Direkt behandling av suicidialitet

• Kombinerad Ansats: Direkt hantering och behandling av suicidialitet kan vara mer effektiv.
• Fokus: Möjlighet att lösa omedelbara symptom/problematik utan oron att patienten ska försöka eller dö av självmord innan dessa är lösta.

Principer och riktlinjer

• Baserat på: Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Linehan Risk Assessment and Management Protocol (LRAMP).
• Rekommendation: Ytterligare formell utbildning i DBT och LRAMP metoder rekommenderas.
• Syfte med Kapitlet: Ge generell vägledning för beteendemässig hantering och behandling av suicidialitet.

Denna sammanfattning täcker de viktigaste punkterna i den angivna texten, med fokus på bakgrund, metoder, och principer för hantering och behandling av suicidialitet.

Hantering av Självmordsrisk

• Olika uppgifter: Bedömning av självmordsrisk, beslutsfattande gällande självmordsrisk, planering för säkerhet/krisrespons och säkerhet kring metoder.

Bedömning av Självmordsrisk

• Startpunkt: Förståelse tillsammans med patienten av tidigare självmordsbeteende och nuvarande självmordstankar.
• Områden: Beteenden, känslor, kognitioner, kroppsliga sensationer och drifter relaterade till suicidialitet.
• Verktyg: Användning av bedömningsinstrument såsom Scale for Suicidal Ideation (Beck et al., 1997; 1979).
• Viktiga områden: Önskan att leva eller dö, historik av försök, rädsla för döden och andra barriärer för självmord, samt förberedelser för självmord.

Historik av Självmordsförsök och Icke-Suicidal Självskada (NSSI)

• Mätinstrument: Suicide Attempt Self-Injury interview (SASH) och Lifetime Suicide Attempt Self-Injury Count (L-SASI).
• SASH: Strukturerad intervju för funktionell analys av självskadebeteende.
• L-SASI: Översiktlig bedömning av ett spektrum av suicidala beteenden över en livstid.
• Kombination: Använda både L-SASI och SASH för en omfattande historik.

Observation av Mönster och Miljöfaktorer

• Miljöns påverkan: Patientens miljö kan förstärka suicidialitet, NSSI eller kommunikation om självmord.
• Exempel: Föräldrar som reagerar starkt eller ger hjälp vid självskada, men ignorerar eller straffar andra hjälpsökande beteenden.
• Koppling till Självmordsbeteende: Oavsiktlig förstärkning av suicidalt beteende genom miljöns respons.
• Vikten av Medvetenhet: Viktigt att patienten och andra är medvetna om dessa mönster för att förebygga självmord.

Denna sammanfattning ger en översikt av de viktigaste aspekterna i hanteringen av självmordsrisk, inklusive bedömningsmetoder och observation av beteendemönster och miljöfaktorer.

Beslutsfattande Gällande Självmordsrisk

• Steg Efter Bedömning: Fastställa risknivå och omedelbar behandlingsrespons efter att ha identifierat risk- och skyddsfaktorer.
• Evidensbaserad Behandling: Ambulatoriska psykosociala behandlingar är mest effektiva för att minska självmordstankar, -försök och -dödsfall.

Utvärdering av Behandlingsalternativ

• Brist på Empiriska Studier: Få studier jämför in- och utpatientbehandling; en studie visade ingen skillnad i självmordsförsök mellan dessa.
• Beslut Baserade på Individuella Variabler: Beslut bör grundas på epidemiologiska risk- och skyddsfaktorer samt individens kontrollerande variabler och åtagande till en ambulatorisk behandlingsplan.

Behandling och Engagemang

• Hög Risk: Patienter med hög och omedelbar självmordsrisk som kan och vill minska sin risk kan hanteras på ett utpatientbasis.
• Låg Risk men Ointresserade: Patienter med lägre risk som inte är intresserade av eller kan engagera sig i utpatientbehandling kan behöva akut- eller inpatienttjänster.
• Kapacitet och Motivation för Förändring: Viktigt att utvärdera patientens förmåga och motivation att ändra kontrollerande variabler.

Kliniskt Beslutsfattande

• Ingen Fast Formel: Beslut om behandling i utpatientmiljö baseras på klinisk bedömning och högkvalitativ bedömning.
• Konsultation och Dokumentation: Viktigt att konsultera med kliniska team eller kollegor, dokumentera beslutsprocessen i medicinska journaler.
• Risken för Försummelse: Reducerad genom tydlig beslutsprocess och samförstånd mellan kliniker.

Planutveckling och Dokumentation

• Vikten av Genomgång: Utveckling och noggrann granskning av planen för att ge terapeuten lättnad och försäkran.
• Hantering av Bördan: Utveckla mallar för att förbättra dokumentationskvaliteten och öka sannolikheten att kliniker fullföljer dokumentationen.
• Fördelar med Mallar: Innehåller vägledning för alla nyckelområden och erbjuder alternativ för förberedd text, vilket underlättar för klinikern.

Denna sammanfattning ger en översikt av beslutsprocessen gällande hantering av självmordsrisk, med fokus på bedömning, behandlingsval, kliniskt beslutsfattande och vikten av noggrann dokumentation.

Säkerhets- och Krisresponsplanering

• Syfte: Att göra ett offentligt åtagande att leva kan vara terapeutiskt, och klienter kan göra detta utan att behöva lova att inte skada sig själva.
• Metod: Användning av säkerhets- eller krisresponsplaner är mer effektivt och användbart.

Komponenter i Planen

• Individuella Åtgärder: Identifiera varningssignaler för att suicidialiteten kan återkomma, copingstrategier att använda självständigt.
• Extern Hjälp: Identifiera personer och platser för distraktion tills den suicidala perioden passerar, inklusive professionell hjälp.

Användning av Krislinjer istället för Akutmottagning (ER)

• Fördelar med Krislinjer:
• Expertis: Krislinjer har ofta mer expertis inom självmordsprevention än medicinsk personal på akutmottagningar.
• Mindre Tidskrävande och Kostsamt: Gratis och omedelbar hjälp jämfört med lång och dyr vistelse på ER.
• Färre Tvångsåtgärder: Ingen fysisk eller kemisk begränsning som kan vara stressande eller traumatisk.
• Effektivitet: Krislinjer kan snabbt och effektivt hantera situationer som kräver omedelbar räddning.
• Iatrogena Konsekvenser: Att skicka klienter till ER kan uppfattas som att terapeuten inte kan hjälpa eller till och med som övergivande.

Stöd via Krislinjer

• Kompletterande Stöd: Krislinjer kan erbjuda stöd som komplement till terapeutens tillgänglighet.
• Fördelar för Terapeuten: Minskar tids- och känslomässiga krav på terapeuten, frigör resurser för terapisessioner och utom-session kontakt.
• Långsiktiga Fördelar: Hjälper terapeuten att arbeta med en suicidal klient tills suicidialiteten kan behandlas och lösas.

Denna sammanfattning ger en översikt över viktiga aspekter av säkerhets- och krisresponsplanering, inklusive strategier och fördelar med att använda krislinjer som ett komplement till traditionell terapi för att hantera suicidala klienter.

Säkerhet kring Metoder

• Säkerhetsplanens Innehåll: Inkluderar en strategi för säkerhet kring metoder, tidigare kallat medelbegränsning, ett begrepp som övergivits på grund av dess negativa konnotationer.
• Vikt för Utomhuspatienter: Viktigt att klienter gör sin miljö fri från medel som möjliggör impulsiva självmordsförsök.

Riktlinjer för Säkerhet kring Metoder

• Idealscenario: Att avlägsna tillgång till dödliga medel är det idealiska scenariot.
• Ovilja att Avlägsna Medel: Om klienten är ovillig att göra detta, står klinikern inför dilemmat att antingen agera bestämt för att minska tillgången till medel och riskera att förlora kontakten med klienten.

Beslutsfattande om Säkerhet kring Metoder

• Inga Fastställda Regler: Inget fastställt protokoll för beslutsfattande; det är mest effektivt att nå konsensus med andra kliniker.
• Samarbete med Klienten: Kliniker bör samarbeta med klienten under sessionen för att fatta ett initialt beslut.
• Möjlighet att Justera Planen: Möjlighet att konsultera andra kliniker efter sessionen och vid behov justera planen.

Dokumentation och Uppföljning

• Dokumentation i Medicinsk Journal: Viktigt att dokumentera beslutsprocessen och konsultationer i klientens medicinska journal.
• Vid Tragiskt Utfall: Möjligheten att granska dokumentation som visar tänkandet och tillgänglig information vid tidpunkten är avgörande för både terapeuten och andra granskare.

Denna sammanfattning ger en översikt över viktiga aspekter av säkerhet kring metoder som en del av en säkerhetsplan för att hantera suicidrisk, med betoning på beslutsfattande, samarbete med klienten och betydelsen av noggrann dokumentation.

Behandling av Suicidialitet

• Huvudsakliga Metoder: Dialektisk beteendeterapi (DBT) och kognitiv beteendeterapi (CBT) för självmordsprevention med stöd av randomiserade studier.

Gemensamma Fokusområden

• Fokus på Suicidialitet: Behandlingen centrerar kring suicidialitet snarare än diagnos.
• Aktivt Engagemang i Behandling: Inkluderar funktionell bedömning av precipitanter och kontrollerande variabler för suicidalt beteende.
• Problemlösning och Alternativa Strategier: Hjälper klienter att utveckla alternativa sätt att tänka och bete sig under akut emotionell stress.
• Skapa Hopp för Framtiden: Generera hopp för framtiden som en vägledning mot ett liv värt att leva.

Behandlingens Nyckelelement

• Funktionell Bedömning: Förståelse av suicidala tankar och beteenden för att identifiera kontrollerande variabler.
• Problemlösning: Lösning av kontrollerande variabler som är lösbara och toleransstrategier för de som inte är lösbara.
• Samarbete och Praktik: Samarbeta med klienter för att hitta effektiva lösningar och få dem att praktisera dessa lösningar.

Skapa en Vision och Hopp

• DBT Perspektiv: Åstadkomma ett liv värt att leva av tillräcklig kvalitet så att suicidialitet inte längre är ett problem.
• CBT Perspektiv: Mer kortvariga behandlingar med fokus på att lösa suicidalt beteende och förhindra återfall.
• ”Hopp-kit”: Ett verktyg i CBT som innefattar personliga föremål och minnen som påminner klienten om anledningar att leva.

Denna sammanfattning ger en översikt över behandlingsmetoder och strategier för suicidialitet, med betoning på funktionell bedömning, problemlösning, samarbete, och skapandet av hopp för framtiden.