Kontextuell analys

Syftet med en kontextuell analys är att skapa sen översiktlig bild av patientens livssituation så vi bättre kan förstå hur patientens liv, problem och sätt att hantera problemen hänger ihop och påverkar varandra.

Love, work, play, health

En användbar mall är ”Love, Work, Play, Health”. Frågorna nedan ska ses som exempel på vad man kan säga snarare än en exakt intervjumall.

Familj – Love

Ett fungerande socialt nätverk är en skyddsfaktor vid psykisk ohälsa. Familj och närstående kan i många fall också vara till hjälp vid en behandling. Därför vill vi veta hur patientens sociala nätverk ser ut.

– Hur bor du?
– Hur länge har du bott där du bor nu?
– Bor du ensam eller tillsammans med någon?
– Är det ok hemma?
– Bor du nära vänner och familj?
– Har du goda relationer med vänner och familj?

Tips: Ett sätt att kartlägga patientens familjesituation utan att utgå från en heteronormativ familjesyn är att fråga ”bor du ensam eller tillsammans med någon” eller ”hur ser din familjesituation ut”.

Arbete och utbildning – Work

Ett arbete eller annan sysselsättning kan också påverka en persons mående. För vissa innebär det stress och oro, för andra kan det vara en välbehövlig rutin och källa till social gemenskap och mening. ”Work” kan även handla om utbildning eller andra liknande aktiviteter som patienten ägnar sig åt. Är patienten sjukskriven kan det också vara värdfullt att anteckna detta här

– Arbetar eller studerar du?
– Vad arbetar du med / var pluggar du?
– Trivs du med ditt jobb?
– Om inte, letar du efter någon ny sysselsättning?
– Om du inte arbetar, hur försörjer du dig?

Fritidsintressen – Play

För att må bra behöver vi även en tid för återhämtning och nöje. Många gånger kan det vara i det dessa områden i livet som psykisk ohälsa visar sig först. Exempel på detta kan vara patienter som hamnat i ”stresskonen” och börjat prioritera bort aktiviteter.

– Vad gör du då du inte jobbar/studerar?
– Vad tycker du om att göra på din fritid?
– Vad gör du för att återhämta dig och slappna av?
– Är du med i någon förening eller träffar du andra människor utanför familjen och arbetet?
– Har du vänner och vad gör ni när ni träffas?

Hälsa – Health

Vår fysiska hälsa påverkar vårt psykiska välmående och tvärtom och inte sällan märks psykisk ohälsa genom förändrade hälsobeteenden.

– Hur skulle du beskriva din fysiska hälsa?
– Tränar du någonting?
– Rör du på dig på något annat sätt? (Cyklar till jobbet/skolan, är ute på rasterna/lunchen osv.)
– Äter du bra? Regelbundet?
– Röker du?
– Använder du alkohol?
– Andra droger eller läkemedel?
– Har du smärta i kroppen?

Viktiga frågor!

Suicidala beteenden

– Har du någon gång haft tankar på att ta livet av dig eller skada dig själv?

Våld

– Har du någon gång blivit utsatt för våld? (Och våld kan både vara fysisk, psykisk eller sexuellt)

Trauma

– Har du varit med om någon traumatisk händelse som fortfarande stör dig/påverkar ditt liv?
– Har det hänt att du känt dig påverkad eller upprörd i situationer som påminner dig om händelsen?

Barn som riskerar fara illa

Om patienten har barn behöver vi alltid undersöka hur patientens livssituation och/eller mående påverkar dem. Om patienten har barn som riskerar att fara illa kan patienten utöver en psykologisk behandling också behöva stöd och hjälp från socialtjänsten.

– Hur påverkar det här dina barn?

Förslag på journalanteckning

Försök hålla anteckningen från denna del så kort som möjligt. Syftet med anteckning är framförallt att tydliggöra hur patientens liv och mående hänger samman och även uppmärksamma eventuella förändringar som kan ha bidragit till patientens problem. Något som också är bra att anteckna är om patienten har någon form av socialt stöd som eventuellt kan vara till hjälp i behandlingen.

Kom också ihåg att det exakta ”innehållet” i patientens berättelse sällan är viktig. Försök istället att beskriva de stora dragen i berättelsen. Risken är annars att huvudbudskapet går förlorat i alla detaljer! Exempelvis kan vi skriva ”ansträngd samborelation” istället för att i detalj beskriva vad patienten och patientens sambo sagt till varandra i sin senaste konflikt.

Socialt

Man, särbo, bor i lägenhet, två utflugna barn. Arbetar som bilmekaniker, trivs med jobbet, mycket stress pga nedskärningar. 25% sjukskriven. Spelar på trav med vänner, annars få intressen. Tidigare mer socialt aktiv. Spelade tidigare i korpen, nu tagit paus, tar promenader. Måttlig alkoholkonsumtion, dricker öl ibland.

Ett tips är att alltid välja ut och journalföra en ”minneskrok” från den kontextuella intervjun för att enklare komma ihåg vilken patient anteckningen handlar om. Det kan exempelvis vara om patienten har ett ovanligt fritidsintresse eller något annat som ”sticker ut”.
(Hmm.. vem var nu det här, var det småbarnsföräldern som gillade att spela tennis eller var det studenten som slutat med jazzdans när hon träffade sin pojkvän…)

Tre avslutande tips…

• Försök att göra samtalet till en engagerande dialog snarare än än att det blir till ett förhör. Målet är inte att få veta ”sanningen” om patienten utan istället att hjälpa patient berätta en ”hjälpsam berättelse” och att få en överblick som gör det tydligare hur patientens liv, problem och hanteringsförsök hänger samman.
• Ett tips är också att växla mellan att öppna upp samtalet med öppna frågor och sedan knyta ihop samtalet med mer slutna sokratiska frågor och sammanfattningar så att samtalet flyter på utan att sticka iväg för mycket. Undvik också att fastna i detaljer. Kommer det upp något intressant område går det alltid att fråga om det är ok att ni återkommer till det senare och göra en anteckning.
• Ett användbart verktyg för att ”visualisera” hur patienten olika livsområden fungerar är Bulls Eye, som är skapat av Tobias Lundgren. Med hjälp av Bulls Eye, som täcker av samma områden, blir det också möjligt att mäta ”förändringar” inom de olika livsområdena.