Rädsla att kräkas (Emetofobi)

Emetofobi kännetecknas av en irrationell och överdriven rädsla för att själv kräkas, se andra kräkas eller för att bevittna någon annan kräkas.

negativ påverkan på livskvalitén och påverka förmågan att utföra vardagliga aktiviteter.

Vad är emetofobi?

Emetofobi är en överdriven rädsla för att spy. Den kan yttra sig på olika sätt, men inkluderar ofta:

• Rädsla för att spy själv
• Rädsla för att se andra spy
• Rädsla för att bli illamående
• Undvikande av situationer som kan leda till kräkningar

Hur visar sig emetofobi?

Emetofobi kan yttra sig på många olika sätt, men vanliga symtom inkluderar:

• Ångest och panik vid tanken på kräkningar
• Illamående och yrsel
• Hjärtklappning och andfåddhet
• Svettningar och darrande
• Undvikande av vissa situationer, maträtter och personer

Exempel på säkerhetsbeteenden

• Rengör och tvättar
• Handskar när ute (inkl barn)
• Familjemedlemmar egna sittplatser
• Änglighet kring magsjuka, pratar mkt om det

Undvikanden (förhindra)

• Vantar på

Katastoftankar

• Magsjuka?

Vad orsakar emetofobi?

Den exakta orsaken till emetofobi är okänd, men den kan orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.

Hur kan man behandla emetofobi?

Den vanligaste behandlingen för emetofobi är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT kan hjälpa dig att identifiera och ändra de negativa tankemönster som bidrar till din fobi. Andra behandlingsalternativ inkluderar exponeringsterapi och medicinering.

Behandling av emetofobi

• Behandling av emetofobi kräver ofta en kombination av olika metoder.
• Exponering är en central del av behandlingen.
• Kognitiv omstrukturering och avslappningstekniker kan vara till hjälp.

Generellt:

• Gradvis exponering är den evidensbaserade rekommenderade behandlingen för specifika fobier.

Utmaningar vid emetofobi:

• Stimuli är ofta interoceptiva signaler (t.ex. illamående) som är svåra att undvika.
• Anses vara ett svårbehandlat tillstånd.

Behandlingsmodeller:

• Psykoedukation

• Exponering in vivo
• Interoceptiv exponering
• Imaginär exponering
• Kognitiv omstrukturering
• Beteendeexperiment
• Rollspel om kräkning
• Borttagande av säkerhetsbeteenden

Boschen (2007):

• Exponering in vivo och interoceptiv exponering
• Kognitiv omstrukturering
• Distraktions- och avslappningstekniker

Behandlingskomponenter:

• Exponering för fruktade situationer och stimuli
• Kognitiv omstrukturering för att ändra negativa tankemönster
• Distraktions- och avslappningstekniker för att hantera ångest

Sammanfattning:

Hur vanligt är emetofobi?

Emetofobi är en av de vanligaste fobierna, och drabbar ungefär 5-6% av befolkningen.

Viktiga punkter

• Emetofobi är en överdriven rädsla för att spy.
• Den kan yttra sig på olika sätt, men inkluderar ofta rädsla för att spy själv, se andra spy, bli illamående och undvika situationer som kan leda till kräkningar.
• Kan omfatta rädsla för dålig mat, alkohol, äta i offentliga miljöer, graviditet mm. 

• Den exakta orsaken är okänd, men den kan orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.

• Den vanligaste behandlingen är KBT.
• Det finns många saker du kan göra för att hantera emetofobi, till exempel att lära dig om din fobi, prata med en terapeut, gå med i en stödgrupp och utveckla strategier för att hantera ångest.

Uppkomst och utveckling av emetofobi

Predisponerande faktorer:

• Hög negativ affektivitet
• Drag av emotionell instabilitet
• Biologisk predisposition för somatisering av ångest

Akut fas:

• Feltolkning av interoceptiva signaler
• Ångestökning
• Somatisering av ångest som magtarmsymtom

Vidmakthållandefas:

• Hyperkänslighet för interoceptiva signaler
• Oro för att kräkas
• Undvikande av verkligt eller inbillat illamående
• Misslyckande med att habituera eller samla motbevis

Närliggande problem:

• Panikångest
• Agorafobi
• Social ångest
• Hälsoångest

Skillnader mot panikångest:

• Regelrätta panikattacker saknas ofta
• Panikångest ej relaterad till kräkfobin

Likheter med tvångssyndrom:

• Repetitiva beteenden (tvångsmässig handtvätt, sökande efter försäkringar)
• Ritualer för att hindra kräkning (räkna, vidskepliga ritualer)

Samsjuklighet:

• GAD
• Panikångestsyndrom
• Social fobi
• Hälsoångest

Behandlingsrekommendation:

• Bedömning av förekomst av andra diagnoser