Självskadebeteende

Fr manualguiden

Hur i PV?

Remiss… men i väntan på? Vad göra? Hur mkt? Akutpsykiatrin? Ej vidmakthålla…

II. Diskutera funktionen av självskada (och andra destruktiva beteenden)

OBS! Inkludera gärna fler beteenden än kroppslig självskada, t ex missbruk, hetsätning, sex som inte känns bra, etc. Ni får gärna kalla dessa beteenden för självdestruktiva beteenden, som ett paraplybegrepp.

• Berätta att självskada fyller viktiga funktioner. Man reglerar känslor och får vissa behov tillgodosedda (annars hade man inte självskadat).
• Fyll tillsammans i bladet ”Konsekvenser av självskadebeteende”. Skriv gärna på tavlan.
• Börja med de positiva korta konsekvenserna och betona känsloreglerande konsekvenser.
• Validera syftet med att självskada – det är inte för att man är “galen”, “störd”, etc.
• Förklara att syftet med behandlingen är att lära sig att hitta andra beteenden som fyller samma funktion/tillgodoser samma behov.
• Kartlägg positiva långsiktiga konsekvenser.
• Kartlägg negativa konsekvenser. Var så uttömmande som möjligt.
• Visa att de långsiktiga negativa konsekvenserna nästan är motsatsen till de kortsiktiga positiva konsekvenserna. Det verkar alltså som att man mår ännu sämre av att självskada på lång sikt.

Diskutera arbetsbladet “självskadebeteendets funktion”

• Betona att funktionerna som just kartlagts (förmodligen) är samma som de på detta arbetsblad.
• Betona att många funktioner är känsloreglerande.
• Fortsätt att betona självskadebeteendets paradoxala effekter.
• Förklara att det inte går att stänga av känslor. Om det hade gått så hade ni gjort det. Känslan brukar istället bli starkare och mer frekvent.
• Vi bli känsligare för smärta ju mer vi undviker den.

Dra gärna koffein-analogin: Om man dricker kaffe varje dag utvecklar man en tolerans för kaffe. Om man sedan slutar med kaffe så kommer en liten dos ge effekt, just som en liten dos känslor kan ge stora effekter om man undviker den. Om man stänger av känslor vid styrka 50 (hälften) så blir 50 det nya 100. Om man därefter stänger av vid 25 (hälften) så blir det det nya 100, osv. Till slut kan den minsta känslomässiga vindpust göra att man blåser omkull.

• Betona att vi styrs främst att korta konsekvenser eftersom de är närmare kopplade till våra beteenden.

III. Diskutera teorin bakom ERGT

• Upprepa att självskada (och destruktiva beteenden) ofta fyller en känsloreglerande funktion och att målet i behandlingen är att lära sig nya sätt att reglera sina känslor på.
• Fråga vad de tänker när de hör “känsloreglering”.

Ofta tänker patienter på ökad kontroll av känslor, t ex att ”skärpa sig”, osv. Fråga gärna hur de brukar reagera när någon säger åt dem att skärpa sig.

• Berätta att i ERGT är synsättet det motsatta till att skärpa sig – att närma sig och acceptera sina känslor, utan att klandra sig själv för dem, eftersom känslor bär på viktig information om omgivningen och våra behov.
• Förklara att behandlingen inte syftar till att ta bort känslor eftersom det är omöjligt.
• Däremot kan man behöva behärska sina beteenden när man är i affekt.
• Om man kan hantera känslor bättre, om de upplevs som mindre överväldigande, så minskar behovet av känsloreglerande självskada.

IV. Diskutera modulerna i ERGT och de dimensioner av känsloreglering som tas upp

• Ni kommer lära er att bättre förstå vad ni känner. Istället för att säga till er själva att ni mår “dåligt” så kommer ni exempelvis kunna säga “jag är ledsen och skäms lite för det”.
• Forskning har visat att om man kan benämna sina känslor så blir de mer hanterbara – det tar udden av dem.
• Berätta att de ska få lära sig färdigheter i känslohantering som inte leder till paradoxala effekter. Exempelvis att närma sig ledsenhet för att inte hamna i en depression eller att närma sig ilska för att inte få ångest.
• Ni kommer träna förmågan att bete er på ett sätt som är konstruktivt, snarare än impulsivt, när ni har obehagliga känslor eller är upprörda, så att ni kan fortsätta att göra sådant som är värdefullt för er. (Betona alltså att känslorna i sig inte ska kontrolleras.)
• Berätta kort om värderad riktning, den sista delen i behandlingen. Behandlingen vill inte bara ta bort överskott (självdestruktiva beteenden) utan också addera positiva, värderade handlingar. En liknelse är att om man slutar röka så kan man behöva fråga sig vad man ska göra med all tid och alla pengar som blir över.

V. Hemuppgifter

• Registrera självskadeimpulser och känslorna som föregår impulserna på bladet “Registreringsblad för självskador”.

Gå igenom bladet i detalj först. Förklara att syftet är att bli medveten om vilka känslor man är “allergisk” mot – vilka känslor man gärna hanterar genom självskada/självdestruktiva beteenden. Ni kan berätta att ni kommer att samla in deras registreringar och kopiera dem.