Bipolär sjukdom
Vad är det?
https://www.internetmedicin.se/psykiatri/bipolar-affektiv-sjukdom (dubbelkolla!)
Vad är bipolär sjukdom?
Bipolär affektiv sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som kännetecknas av återkommande episoder av mani och depression. Den exakta orsaken är inte klarlagd, men det finns starka genetiska och biologiska komponenter. Tillståndet påverkar inte bara stämningsläget utan även aktivitetsnivå, motivation, kognition och motorik. Mellan episoderna kan patienten vara symtomfri, men sjukdomen har ofta en progressiv karaktär.
Affektiva episoder
De affektiva episoderna vid bipolär sjukdom delas in i tre huvudtyper:
- Depressiva episoder – kännetecknas av ihållande nedstämdhet, glädjeförlust (anhedoni) och brist på motivation (apati). När episoden uppfyller kriterierna för egentlig depression enligt DSM-5 kallas den för en depressiv episod.
- Maniska episoder – innebär ett förhöjt stämningsläge med ökad energi, överaktivitet, irritabilitet och minskat sömnbehov. Tankeflödet kan vara snabbt och ibland desorganiserat. Vid svåra manier kan psykotiska symtom förekomma.
- Blandepisoder – en kombination av depressiva och maniska symtom, exempelvis att en person känner sig energisk och rastlös men samtidigt nedstämd och hopplös.
När patienten är symtomfri kallas tillståndet eutymi. Vid allvarliga episoder, särskilt vid mani och hög suicidrisk, kan tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) vara nödvändig.
Klassificering och diagnos
Bipolär sjukdom delas in i två huvudtyper enligt DSM-5 och ICD-11:
- Bipolär sjukdom typ I: Diagnosen ställs om en person har haft minst en manisk episod. Ofta finns också tidigare eller efterföljande depressiva episoder.
- Bipolär sjukdom typ II: För diagnos krävs minst en hypoman episod och minst en depressiv episod. Hypomani är en lindrigare form av mani som inte leder till sjukhusvård eller allvarlig funktionsnedsättning.
Andra relaterade tillstånd:
- Cyklotymi: Upprepade perioder av hypomana och depressiva symtom som inte når kriterierna för egentlig hypomani eller depression. Kan utvecklas till bipolär sjukdom.
- Rapid cycling: Definieras som minst fyra affektiva episoder per år. Förekommer hos 5–15 % av patienter med bipolär sjukdom.
Prevalens och sjukdomsförlopp
- Livstidsprevalensen för bipolär sjukdom typ I är 0,4–1,6 %, medan typ II har en prevalens på cirka 1 %.
- Debutåldern varierar, men sjukdomen börjar oftast mellan 13 och 30 års ålder.
- Första episoden är oftast en depression, vilket kan fördröja rätt diagnos och behandling.
- Kindling-effekten: Med tiden tenderar episoderna att bli fler och mer intensiva, särskilt utan adekvat behandling.
Utan stämningsstabiliserande behandling drabbas en patient i genomsnitt av fyra affektiva episoder under tio år. Tidig behandling kan dock förbättra prognosen och minska återfallsrisken.
Bipolär sjukdom innebär en betydande suicidrisk, särskilt i depressiva och blandade episoder. Tidig identifiering och behandling är därför avgörande för att förbättra patientens livskvalitet och minska risken för allvarliga konsekvenser.
Etiologi – orsaker och bakomliggande mekanismer
Den exakta orsaken till bipolär sjukdom är fortfarande okänd, men forskningen pekar på en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer. Sjukdomen har en stark ärftlig komponent, men även förändringar i hjärnans biokemi och struktur samt yttre faktorer kan bidra till dess uppkomst och förlopp.
Genetik och ärftlighet
- Det genetiska bidraget till bipolär sjukdom beräknas vara mellan 56,4 och 61,8 %.
- En person med en förstagradssläkting (förälder eller syskon) med bipolär sjukdom har cirka 10 gånger högre risk att själv drabbas.
- Forskning har identifierat flera gener kopplade till sjukdomen, men ingen enskild gen verkar vara ansvarig för dess uppkomst.
Miljöfaktorer och utlösande faktorer
Även om genetiska och biologiska faktorer spelar en stor roll, kan miljöfaktorer och livsstil påverka sjukdomsförloppet och utlösa episoder:
- Sömndeprivation: För lite sömn eller oregelbundna sömnmönster kan trigga en manisk episod.
- Resor över flera tidszoner: Förändringar i dygnsrytmen kan störa hjärnans reglering av stämningsläge.
- Psykosocial stress: Livshändelser som trauma, förluster eller höga krav kan utlösa episoder hos sårbara individer.
- Substansbruk: Alkohol och droger kan förvärra symtom och öka risken för skov.
linisk bild vid bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom kännetecknas av växlande episoder av mani/hypomani och depression. Det finns även tillstånd där symtom från båda polerna förekommer samtidigt (blandtillstånd), samt perioder av normal sinnesstämning (eutymi).
Mani och hypomani
Både mani och hypomani innebär en förändring av sinnesstämning och aktivitetsnivå, där personen upplever ett förhöjt eller irritabelt stämningsläge och ökad energi.
Screening för bipolaritet – MDQ
Personnummer Namn Datum
3 I vilken utsträckning orsakade dessa saker problem för dig? (T ex oförmåga att arbeta,
svårigheter att fungera i familjen, ekonomiska problem, juridiska problem,
meningsskiljaktigheter, bråk eller våldsamheter).
Översatt av Dr. Lars Häggström, Psykiatriska Kliniken i Halmstad, med tillstånd av Hirschfeld, R.M.A., Williams, J.B., Spitzer, R.L., Calabrese, J.R., Flynn,
L., Keck, P.E. Jr., Lewis, L., McElroy, S.L., Post, R.M., Rapport, D.J., Russell, J.M., Sachs, G.S., Zajecka, J. (2000) ”Development and Validation of a
Screening Instrument for Bipolar Spectrum Disorder: The Mood Disorder Questionnaire”, American Journal of Psychiatry 157(11): 1873-1875.
1 Har det någon gång i ditt liv funnits en period då du upplevt att du inte varit
ditt normala jag och…
Ja Nej
… du mådde så bra eller var så överaktiv att andra inte tyckte du var dig lik, eller du
var så uppåt att du ställde till med problem för dig själv?
□ □
… du var så irriterad att du blev högljudd eller skrek åt människor, började gräla eller
blev våldsam?
□ □
… du kände dig mycket mer självsäker än vanligt? □ □
… du sov betydligt mindre än vanligt utan att det påverkade dig? □ □
… du var mycket mer pratsam eller pratade fortare än vanligt? □ □
… tankar rusade i huvudet eller du inte kunde hejda tankeflödet? □ □
… du var så lättdistraherad av händelser omkring dig att du hade svårt att
koncentrera dig eller vara fokuserad på en uppgift?
□ □
… du hade mycket mer energi än vanligt? □ □
… du var mycket mer aktiv eller gjorde många fler saker än vanligt? □ □
… du var betydligt mer social och utåtriktad än vanligt? (T ex ringde vänner mitt i
natten). □ □
… du var mycket mer intresserad av sex än i vanliga fall? □ □
… du gjorde saker du inte brukar göra eller som andra människor skulle ha tyckt var
överdrivna, tokiga eller riskabla?
□ □
… du slösade med pengar på ett sätt som skapade problem för dig eller din familj? □ □
2 Om du svarat ”ja” på mer än en av ovanstående frågor, har då flera av dessa
någonsin inträffat under samma tidsperiod?
□ □
Inga problem Mindre problem Problem Allvarliga problem
□ □ □ □
Skillnad mellan mani och hypomani
| Mani | Hypomani |
|---|---|
| Starkt förhöjt stämningsläge eller irritabilitet | Förhöjt stämningsläge, men mildare än mani |
| Kan inkludera psykotiska symtom | Inga psykotiska symtom |
| Påtaglig funktionsnedsättning | Funktionsförmåga ofta bevarad |
| Varar ≥ 7 dagar eller kortare vid sjukhusvård | Varar ≥ 4 dagar |
- Insättande och duration: Mani och hypomani har ofta gradvis debut över några dagar och kan pågå i veckor till månader om de inte behandlas.
- Tydlig koppling till depression: Depression förekommer ofta före eller efter en manisk/hypoman episod.
- Olika typer av mani:
- Euforisk mani – intensiv lyckokänsla och grandiositet.
- Irritabel mani – aggressivitet och konfliktsökande beteende.
- Konfusorisk (deliriös) mani – stark förvirring och psykotiska symtom (även kallad Bell’s mani).
Diagnoskriterier enligt DSM-5
För att ställa diagnosen mani eller hypomani krävs:
- En tydlig förändring av sinnesstämning (förhöjd eller irritabel).
- En ihållande ökning av energi och aktivitet.
- Minst tre ytterligare symtom (fyra om personen endast är irritabel):
- Grandiositet och förhöjd självkänsla.
- Minskat sömnbehov.
- Talträngdhet (pratar mer och snabbare än vanligt).
- Lättdistraherbarhet.
- Ökad målinriktad aktivitet.
- Psykomotorisk agitation (rastlöshet, svårighet att sitta still).
- Riskfyllt beteende (excessivt spenderande, vårdslöst körande, impulsiva sexuella handlingar).
Depression vid bipolär sjukdom
- Insättande och duration: Depressiva episoder utvecklas ofta gradvis över dagar till veckor och kan pågå i fyra månader eller längre om de inte behandlas.
- Diagnoskriterier enligt DSM-5:
- Minst två veckors ihållande nedstämdhet eller apati/anhedoni.
- Minst fyra ytterligare symtom:
- Viktförändring eller aptitförändring.
- Psykomotorisk hämning eller agitation.
- Sömnstörning (insomni eller hypersomni).
- Förringelseidéer (skuld, värdelöshet).
- Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga.
- Suicidala tankar eller beteenden.
Skillnad mellan bipolär och unipolär depression
En bipolär depression har ofta vissa särskiljande drag, såsom:
- Hypersomni (sömnbehov utöver det normala).
- Tung kroppskänsla (blytunga armar och ben).
- Psykomotorisk retardation (långsamma rörelser och trög tankegång).
- Psykotiska symtom (t.ex. vanföreställningar om skuld eller värdelöshet).
- Snabb humörsvängning och inslag av maniska symtom.
- Tidigt insjuknande (< 25 år).
- Många episoder (> 5).
- Hereditet (ärftlighet för bipolär sjukdom i familjen).
Blandtillstånd (Mixed state)
- En person kan uppvisa både depressiva och maniska symtom samtidigt.
- Exempel: En person kan känna hopplöshet och självmordstankar, men samtidigt vara mycket rastlös och ha ökad energi.
- DSM-5 kräver att personen uppfyller kriterier för en manisk, hypoman eller depressiv episod, samt att minst tre symtom från motsatt pol förekommer.
- Två tredjedelar av alla med bipolär depression uppvisar tecken på blandtillstånd.
Eutymi och residualsymtom
- Eutymi = symtomfri period mellan episoder.
- Residualsymtom = vissa symtom kvarstår även under eutym fas.
- 20–30 % av patienterna har kvarstående affektiva symtom, även när de inte är i en fullskalig episod.
- Vanliga kognitiva restsymtom efter affektiva episoder:
- Försämrad uppmärksamhet.
- Nedsatt verbal inlärning och minne.
- Försämrade exekutiva funktioner (planering, problemlösning).
- Dessa problem kan påverka återgång till arbete och sociala relationer.
Perioder med mani (bipolär typ I) eller hypomani (bipolär typ
II) och perioder med depression, med bra perioder
däremellan. Vid bipolär typ I krävs inte perioder med
depression för diagnos.
Hur upptäcka?
Skriva remiss – vad ska den innehålla?
Fr. läkemedelshandboken – inkl läkemedel (ev från Medibas info?)
Livstidsprevalensen är cirka 1 %.
Vid mani/hypomani ihållande och abnorm förhöjd, expansiv
eller irritabel sinnesstämning. Vid depression ihållande
sänkt stämningsläge, brist på intresse och glädje samt
energiförlust och/eller ökad trötthet.
En manisk patient är ofta mycket orolig, ibland aggressiv,
och det kan vara svårt att föra ett normalt samtal.
Sjukskrivning
Artikel senast uppdaterad 21 mars 2025 av Mattias Myrälf