Kloka kliniska val
Kloka Kliniska Val är en svensk anpassning av den internationella kampanjen Choosing Wisely som syftar till att minska onödiga vårdåtgärder och främja evidensbaserad vård.
Varför behöver vi göra Kloka Kliniska Val?
Vården fullkomligt översvämmas av riktlinjer, rekommendationer och vårdprogram som alla innehållsmässigt är väldigt bra men tidsmässigt helt orealistiska…
Den oundvikliga slutsatsen är att om vi skulle följa alla riktlinjer så skulle vi misslyckas att ge god vård!
Enligt en aktuell studie skulle allmänläkare behöva arbeta 27 timmar per dygn för att följa alla de rekommendationer och riktlinjer som idag gäller för deras patienter. Detsamma gäller oss psykologer, kuratorer och terapeter som arbetar med psykisk ohälsa.
Den oundvikliga slutsatsen är att om vi skulle följa alla riktlinjer så skulle vi misslyckas att ge god vård! Kloka kliniska val är ett försök att detta problem!
Vad är Kloka kliniska Val?
Kloka kliniska val är ett initiativ som startades av Svenska Läkaresällskapet 2020 i ett försök att anpassa Choosing Wisely till svenska förhållanden. Syftet är att främja evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv vård.
Kloka kliniska val handlar om att vårdgivare ska fatta välgrundade beslut i sin kliniska praxis genom att undvika onödiga eller potentiellt skadliga undersökningar och behandlingar.
Fyra grundläggande principer
Kloka kliniska val bygger på fyra viktiga principer:
- Evidensbaserad vård – All vård ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Det innebär att behandlingen ska vara säker och effektiv och utgå från det som faktiskt visat sig fungera – både i forskning men också i den verkliga kliniken!
- Undvik onödiga åtgärder – Många vårdinsatser och behandlingar görs av rutin men gör ingen verklig nytta. Vissa kan till och med vara skadliga. Därför ska vården bara använda åtgärder som ger en tydlig fördel för den enskilda patienten.
- Patienten i centrum – Alla insatser ska vara personcentrerade och anpassas efter patientens faktiska behov och förutsättningar. Det innebär att behandlaren och patienten tillsammans bestämmer målen och upplägget för en behandling. I praktiken innebär detta att tio patienter som alla söker vård för samma problem kan få tio helt olika vårdinsatser.
- Använd resurser klokt – Vården har begränsade resurser, och de ska användas där de gör mest nytta. Genom att minska onödiga undersökningar och behandlingar kan vården hjälpa fler patienter.
Genom att följa dessa principer är målet att vården ska bli säkrare, mer effektiv och mer hållbar!
Målet är att minska ”lågvärdevård”
Lågvärdevård är ett begrepp som beskriver vårdåtgärder som saknar egentlig patientnytta. Dessa åtgärder kan innebära att resurser används ineffektivt och i vissa fall kan de även medföra risker för patienten.
Lågvärdevård delas ofta in i två huvudkategorier som är att minska överdiagnostik och minska överbehandling:
Minska överdiagnostik:
Detta kan handla om att göra onödiga tester, screeningar eller undersökningar som inte bidrar till en förbättrad hälsa eller behandlingsresultat för patienten.
Exempel: Att rutinmässigt ta blodprov eller skicka ut skattningsskalor på alla patienter som söker vård för psykisk ohälsa är slöseri på resurser. Precis som med behandling bör därför även diagnsotisk ske ”stegvis” och alltid utgå från var patienten faktisk tänker, önskar och oroar sig för!
Minska överbehandling:
Detta kan handla om behandlingar eller åtgärder som inte är nödvändiga och där riskerna eller biverkningarna överväger den potentiella nyttan.
Exempel: Att bygga upp behandlingscentrerade vårdflöden där alla patienter förväntas genomföra samma vårdinsatser oavsett om de faktiskt behöver det eller inte riskerar att slösa på resurser – och det även om insatserna sker ”stegvis”. Istället bör vi utgå från patientens faktiska behov och enbart erbjuda den vård som patienten faktiskt behöver.
Varför är lågvärdevård ett problem?
När vården lägger fokus på åtgärder som inte har någon tydlig effekt kan det leda till flera problem. För det första riskerar vi att vårdkvaliteten försämras. Om behandlingar som inte hjälper patienter ändå prioriteras, kan det innebära att patienter med stora medicinska behov inte får den hjälp de egentligen behöver.
En annan konsekvens är risken för patienten. Onödiga åtgärder kan medföra biverkningar, komplikationer eller skapa oro, utan att hälsan förbättras. Det innebär att patienten utsätts för risker som kanske inte motiveras av någon verklig nytta.
Dessutom leder detta till ett slöseri med resurser. De pengar, den tid och de ansträngningar som läggs på åtgärder med låg effekt kunde istället användas till insatser som verkligen gör skillnad för patientens hälsa. På så vis påverkas hela vården negativt, eftersom resurserna inte används på det mest effektiva sättet.
Hur kan vi göra kloka kliniska val i praktiken?
Här är fyra frågor som vårdgivare och patienter kan ställa sig för att avgöra om en undersökning eller behandling är till nytta för patienten och verkligen behövs.
- Behöver jag den här behandlingen eller undersökningen?
– Är det verkligen nödvändigt, eller kan jag må bättre på andra sätt? - Finns det andra alternativ?
– Finns det olika behandlingar att välja mellan? Vad är för- och nackdelarna med dem? - Vilka är riskerna?
– Kan behandlingen ha biverkningar eller andra negativa konsekvenser? - Vad händer om jag inte gör något?
– Kan besvären gå över av sig själva, eller riskerar de att förvärras?
Genom att ställa dessa frågor kan patienter och vårdgivare fatta välgrundade beslut tillsammans.
Det gör vården säkrare, mer effektiv och bättre anpassad till varje patients behov.
Sammanfattning
Även om Kloka Kliniska Val är framtaget av läkare är det högst aktuellt även för alla andra professioner i vården. Genom att minska lågvärdevård och uppmuntra dialog mellan patienter och vårdgivare bidrar initiativet till högre kvalitet, bättre resursutnyttjande och en mer rättvis och hållbar vård för alla!
Lär dig mer om KKV
Artikel senast uppdaterad 12 februari 2025 av Mattias Myrälf