ADHD

Symtombild

Symtombilden vid ADHD kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Notera att symtombilden kan förändras genom livet och variera i intensitet och visa sig på olika sätt i olika kontexter.

Bristande uppmärksamhet

• Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten: Särskilt vid uppgifter som kräver mental uthållighet eller som de inte finner stimulerande.
• Svårigheter att planera, organisera och fullfölja aktiviteter: Kan leda till glömda möten, problem att följa instruktioner och slutföra uppgifter i tid.
• Blir lätt distraherad: Kan verka frånvarande och inte lyssna när andra pratar, även utan yttre distraktioner.
• Ouppmärksamhet på detaljer: Gör lätt slarvfel i skolarbete, på jobbet eller i andra aktiviteter på grund av ouppmärksamhet.
• Glömmer och tappar bort saker: Kan ha svårt att klara vanliga sysslor som hushållsarbete eller att betala räkningar och tappar ofta bort viktiga saker.

Hyperaktivitet och impulsivitet

• Problem att sitta still: Individer har svårt att vara stilla med händer eller fötter och kan inte sitta still på sin plats.
• Konstant på högvarv: Personen verkar ofta vara ”på språng” och kan ha svårt med aktiviteter som kräver att vara lugn och stilla.
• Pratar överdrivet mycket: Kan ha en tendens att prata mycket, avbryta andra eller ha svårt att vänta på sin tur i konversationer.
• Inre rastlöshet: Hos vuxna kan detta symptom ofta visa sig mer som en känsla av inre obehag eller rastlöshet snarare än öppen hyperaktivitet.
• Svårigheter att vänta på sin tur: Detta kan visa sig i sociala sammanhang där personen avbryter andra eller agerar utan att tänka på konsekvenserna.
• Ogenomtänkta handlingar: Personen kan ge sig in i aktiviteter som har hög risk för skada eller får negativa konsekvenser som personen sedan ångrar.

ADHD kan finnas i tre former

• Kombinerad form, dvs. både problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Denna form är vanligast.
• Huvudsakligen problem med uppmärksamhet. Brukar i dagligt tal kallas ADD.
• Huvudsakligen problem med hyperaktivitet-impulsivitet. Denna form är vanlig hos yngre förskolebarn

Könsskillnader kan förekomma

• Män med ADHD uppvisar ibland mer av utagerande beteende, aggressivitet och störande beteende.
• Kvinnor uppvisar ibland mer av depression, ångest och känslomässig labilitet.

Varaktig funktionsnedsättning från barndomen

• ADHD har ett kroniskt fluktuerande förlopp med barndomsdebut.
• ADHD upptäcks ofta i skolåldern när ökande krav på självständigt fungerande gör problemen tydliga men kan i vissa fall gå oupptäckt upp i vuxen ålder.
• Notera att ADHD-symtom och funktionsnedsättning kan variera utifrån omgivningens krav och vilka kompensatoriska färdigheter patienten utvecklat i olika sammanhang.
• För ADHD-diagnos krävs en tydlig funktionsnedsättning i flera livsområden där ADHD-symtomen påverkar personens skolgång, arbetsliv och sociala relationer på ett negativt sätt .

Vissa patienter kan temporärt kompensera för sin funktionsnedsättningen i vissa sammanhang och där fungera helt ok (exempelvis i skolan) men det kan ske på bekostnad av att patienten ”kraschar” i andra sammanhang (exempelvis när patienten kommer hem efter skolan). Vi behöver därför skilja på prestationsnedsättning och funktionsnedsättning!

Bakomliggande faktorer

Biologiska faktorer

ADHD orsakas huvudsakligen av biologiska faktorer:

• Genetiska faktorer: ADHD har en stark genetisk komponent. Studier visar att ADHD ofta förekommer i familjer, och barn till föräldrar med ADHD har en högre risk att utveckla tillståndet själva.
• Miljömässiga faktorer: Faktorer som påverkar barnets utveckling under graviditeten och förlossningen kan också spela en roll. Detta inkluderar faktorer som komplikationer under förlossningen, låg födelsevikt, näringsbrist, rökning och alkoholkonsumtion under graviditeten, samt tidig exponering för vissa toxiner kan öka risken.
• Hjärnans funktion: Studier har identifierat avvikelser i hjärnans funktion hos personer med ADHD. Dessa avvikelser kan inkludera förändringar i hur vissa signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, fungerar. Dessa signalsubstanser är viktiga för hjärnans processer som styr planering, organisering, impulskontroll och andra exekutiva funktioner.

Sociala faktorer

Det finns inga bevis för att psykosociala faktorer kan orsaka ADHD. Däremot kan sådana faktorer påverka hur symptomen visar sig och hur svåra de upplevs. Här är några viktiga punkter:

• Miljöfaktorer kan påverka hur symtomen utvecklas: Ett barn med ADHD-symtom kan uppleva mer stress och svårigheter i en kaotisk miljö jämfört med en strukturerad och stödjande miljö.

Hur påverkar patientens ADHD-symtom olika områden i livet?

För remiss krävs ofta att personen har svårt att fungera socialt eller i arbetet. (Exempel hemlöshet, skuldsanering, havererade gymnasiestudier eller oförmåga till egen försörjning trots upprepade försök.), möjlighet till försörjning?

• Familj och nära relationer?
• Arbete och studier?
• Fritidsintressen:
• Skolgång under uppväxt?

Hälsa

• Somatisk sjukhistoria från barndom till vuxen ålder inkl olycksfall/infektioner (NPF hinder?)
• Läkemedel tidigare/aktuella
• Droger, alkohol, övrigt missbruk (NPF ej nu?)
• Utsatthet för våld / kriminalitet (rött)
• Ärftlighet (rött)
• Graviditet/förlossning/tidig utveckling?

Vidmakthållande hanteringsstrategier

• Patienter kan ha utvecklat olika kompensatoriska färdigheter för att hantera sina ADHD-symtom. Genom att undersöka dessa kan vi hitta möjliga områden där nya färdigheter kan förbättra patientens fungerande.

Gör slarvfel och missar detaljer

• Försök att öva på att förlänga din koncentration
• Dela upp uppgifter i mindre delar
• Sätt upp påminnelser som hjälper dig att hålla koll på viktiga saker

Svårt att hålla kvar uppmärksamheten

• Se över din omgivning för att minska distraktioner.

Lyssnar inte när någon pratar med mig

• Prata med andra om när det passar bäst att prata, och försök hålla samtalen korta.

Svårt att planera och välja vad som är viktigast

• Skriv ner dina uppgifter och planera med hjälp av en anteckningsbok
• Organisera dina saker så att du vet var allt är

Skjuter upp saker

• Använd strategier för problemlösning
• Adaptivt tankesätt

Tappar bort viktiga saker

• Bestäm en specifik plats där du gör dina uppgifter och håll ordning där
• Be de runtomkring dig att hjälpa till att minska stöket

Blir lätt distraherad

• Gör förändringar i din omgivning för att minska distraktioner, ta bort det som stör dig. 

• Använd alarm och listor för att komma ihåg vad du ska göra och använd en kalender för att planera.

• Nedstämdhet
• Negativa tankar om sig själv

Generella svårigheter

• Problem med dygnsrytm,

F900X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS

R41.8. Andra och ospecificerade symtom och sjukdomstecken som engagerar uppfattningsförmåga och varseblivning

Vad kan vi göra?

ADHD utan behandling ökar risken för annan ohälsa.

Remiss för utredning

Symtom och funktionsnedsättning i vuxen ålder samt under barndomen.

För remiss räcker det sällan att patienten uppfyller kriterierna för ADHD utan patienten behöver för ofta symtom på svårighetsgrad ”svår”: dvs. många symtom utöver de symtom som krävs för diagnosen (fler än 6 symtom enligt DSM-V) eller flera särskilt svåra symtom eller att symtomen orsakar en markant nedsättning av förmågan att fungera socialt eller i arbetslivet.

Annan psykiatrisk problematik (både aktuell och tidigare) (utebliven behandmingseffekt)

Remiss = funktionsnedsättning = kriterier (rött)

Vissa patienter sätter stort hopp till att få en ADHD-diagnos. Detta kan skapa svårigheter om patienten inte uppfyller kriterierna för att få en utredning. I dessa fall behöver vi noga undersöka varför patienten söker hjälp, kanske finns något vi kan hjälpa patienten med?

Psykoedukation om ADHD

ADHD är vanligt

• Cirka 5-7% hos barn och 2-4% av vuxna beräknas uppfylla kriterierna för ADHD.
• Ca 20% inom specialistpsykiatrin beräknas uppfylla kriterierna (även om flertalet är odiagnostiserade).
• Ca 6 gånger fler pojkar med diagnos vilket indikerar att många flickor med ADHD ej upptäcks. Könsskillnaden avtar dock med stigande ålder.

Hanteringsstrategier

• Beteendeanalys av problemsituationer
• Organisera och planera
• Prioritera
• Problemlösning
• Organisera papper
• Minska distraherbarhet
• Uppmärksamhetsspann
• Stänga ute störande stimuli
• Anpassa omgivningen
• Adaptivt tänkande
• Kognitiv modell? Adaptivt tänkande
• Hantera uppkjutande
• Återfallsprevention

Läs mer

hantering (blått)

modell … NPF => misslyckanden

NPF=> tankar, känslor => dålig coping => misslyckanden (ond cirkel)

Gör slarvfel och missar detaljer

• Försök att öva på att förlänga din koncentration
• Dela upp uppgifter i mindre delar
• Sätt upp påminnelser som hjälper dig att hålla koll på viktiga saker

Svårt att hålla kvar uppmärksamheten

• Se över din omgivning för att minska distraktioner.

Lyssnar inte när någon pratar med mig

• Prata med andra om när det passar bäst att prata, och försök hålla samtalen korta.

Svårt att planera och välja vad som är viktigast

• Skriv ner dina uppgifter och planera med hjälp av en anteckningsbok
• Organisera dina saker så att du vet var allt är

Skjuter upp saker

• Använd strategier för problemlösning
• Adaptivt tankesätt

Tappar bort viktiga saker

• Bestäm en specifik plats där du gör dina uppgifter och håll ordning där
• Be de runtomkring dig att hjälpa till att minska stöket

Blir lätt distraherad

• Gör förändringar i din omgivning för att minska distraktioner, ta bort det som stör dig. 

Glömmer bort dagliga sysslor

• Använd alarm och listor för att komma ihåg vad du ska göra och använd en kalender för att planera.

Psykisk status inkl suicidrisk

Bedömning

Åtgärd/planering

F90 Hyperaktivitetsstörningar

F90.0 Aktivitets -och uppmärksamhetsstörning
F90.0A Dysfunctionof Attention, Motor Control and Perception
F90.0B Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD) – kombinerad typ
F90.0C Attention Deficit Disorder (ADD) – övervägande uppmärksamhetsstörning
F90.0X Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning UNS
F90.1 Hyperaktiv beteendestörning
F90.8 Andra specificerade hyperaktivitetsstörningar
F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad

Symtombild

Bristande uppmärksamhet
Hyperaktivitet
Impulsivitet

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningen avgör våra möjligheter att hjälpa patienten då många psykiatriska mottagningar kräver en omfattande funktionsnedsättning för att ta emot en utredningsremiss.

• ADHD-diagnos skiljer sig från normalt beteende genom att vissa symtom kan finnas hos många, men inte alltid till graden av en diagnos.
• Tillfälliga svårigheter som lättdistraheradhet eller organisatoriska utmaningar är vanliga, men inte lika med ADHD.
• Kriterierna C och D i ADHD-diagnosen kräver att symtomen leder till påtagliga svårigheter i viktiga livsområden som arbete, relationer eller skola.”Påtagligt lidande” betyder att symtomen orsakar emotionell smärta och oro.”Påtagligt sätt påverka” innebär att symtomen stör personens vardag på märkbara sätt.För att ställa en ADHD-diagnos måste det fastställas att svårigheterna och lidandet är direkt kopplade till ADHD och inte till någon annan orsak.Det är viktigt att en noggrann utvärdering görs för att skilja ADHD från normala variationer i beteende och från andra medicinska tillstånd.

Nuvarande hanteringsstrategier

Även om ADHD är medfött kan patienten tankar och beteenden förvärra symtomen.

Misslyckanden och underprestation

Kan leda till självkritik och negativa känslor som i sin tur ökar risken för ytterligare misslyckanden.

Relationssvårigheter

ADHD-symtom kan skapa problem, kompensatoriska färdigheter? Ibland kan ökad kunskap hos närstående underlätta.

– Hur reagerar människor din omgivning på dina svårigheter?

Svårare lära sig strategier: Distraherbarhet, impulsivitet, och svårigheter med att organisera samt fullfölja uppgifter kan göra det svårt för personer med ADHD-symtom att utveckla och använda effektiva kompensatoriska strategier.

tankar => NAT => Dep => Misslyckas med kompensatoriska strategier => Funktionnedsättning => Misslyckanden

Biologiska vårdigheter => Missluckas med kompensatoriska färdigheter ==> Funktionnedsättning ==> Misslykanden

• Tankar: Negativa tankar kan förvärra ADHD-symtom.

• Exempelvis kan tankar som ”jag kan inte göra det här” eller ”jag gör det här senare” leda till uppskjutande beteenden

• Om en person känner sig överväldigad, kan de distrahera sig själv genom att fokusera på annat, vilket ökar svårigheterna med att fullfölja uppgifter.
• Negativa tankar och föreställningar
• Effekt av misslyckanden: Misslyckanden kan leda till negativ självbild och en vana att tänka negativt vid nya uppgifter.
• Undvikande och distraktion: Negativa tankar och föreställningar kan leda till mer undvikande beteende och ökad lättdistraheradhet.
• Påverkan på sinnesstämning och beteende
• Förvärrade symtom: De negativa tankarna och föreställningarna kan leda till en negativ sinnesstämning, vilket i sin tur kan förvärra tendensen att undvika uppgifter och bli lätt distraherad.
• Beteende: Specifika beteenden kan förstärka negativa effekter av ADHD.
• Att undvika uppgifter som anses svåra eller obehagliga kan göra det svårare att hantera vardagliga krav.
• Att inte följa etablerade rutiner förstärker oförmågan att organisera och planera, vilket är vanliga utmaningar för personer med ADHD.
• Konsekvenser av brist på strategier
• Underprestation och misslyckanden: En historia av att inte leva upp till potentialen, vilket individer med ADHD ofta ser som misslyckanden.

• Några olika möjliga sätt att hjälpa…

Vad kan vi göra?

ADHD symtom kan kontrolleras bättre genom regelbunden medicinering följt av inlärning och praktisering av specifika färdigheter.

• Önskar patienten centralstimulerande läkemedel (CS) behöver patienten uppfylla psykiatrins kriterier för utredning för att få en ”officiell diagnos” alternativt ha råd att betala för en privat utredning.
• Verkar patienten uppfylla kriterierna för att få en utredning kan vi gå vidare med en bedömning inför remiss. Annars behöver vi försöka hitta andra sätt att hjälpa patienten.

inforuta: informera om psykiatrins krav! Tips: informera med U-T-U !

Medicinering bör kombineras med psykologiska behandlingsinsatser

Mediciner är en vanlig behandling för ADHD, med en omfattande forskningsbas som stöd. Dock visar studier att en del av patienterna inte upplever någon märkbar förbättring av  medicinering och de patienter som svarar på behandlingen får oftast inte en full symtomreduktion av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet.

Mediciner kan lindra många av de direkta symtomen på ADHD.

Psykologiska behandlingsinsatser kan ge patienterna praktiska strategier för att hantera vardagliga utmaningar som kommer med ADHD

Den betydande effekten av ADHD på livskvaliteten hos vuxna, såsom arbetslöshet, yrkesmässiga underprestationer, ekonomiska svårigheter och utmaningar i personliga relationer, understryker behovet av ytterligare interventioner. Kognitiv beteendeterapi kompletterar medicinsk behandling genom att erbjuda verktyg och tekniker för att bättre hantera dessa aspekter, vilket leder till en mer heltäckande och effektiv behandlingsplan.

• Vid allvarlig problematik =>Skriva remiss

Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har ibland symtom och funktionsnedsättning som gör att de utan stöd och anpassning inte kan tillgodogöra sig gängse psykiatrisk behandling, vilket i sin tur kan förlänga och försvåra vårdförloppet

Icke centralstimulerande läkemedel

Det finns även icke centralstimulerande läkemedel som används vid behandling av adhd. De som idag är godkända är Atomoxetin och Guanfacin. Båda är andrahandsval och kan användas om centralstimulerande läkemedel inte är lämpliga. Till exempel om CS inte gett bra effekt eller om biverkningarna varit för besvärande. Båda preparaten kan också användas i kombination med CS. Icke centralstimulerande läkemedel är inte klassade som narkotika.

Atomoxetin (Strattera)

• Användning: Tas en gång per dygn, effekten kvarstår under 24 timmar.
• Insättning och effekt: Långsam effekt vid start, full effekt utvärderas efter fyra veckor på full dos. Möjlig fortsatt effektökning upp till sex månader.
• Vanliga biverkningar: Trötthet och illamående. Biverkningarna kan minskas genom intag på kvällen och med mat i magen.

Guanfacin (Intuniv)

• Användning: Tas en gång per dygn, används ibland i kombination med andra behandlingar vid kvarstående utagerande beteende och tics.
• Insättning och effekt: Effekten utvärderas efter två veckor. Börjar med en låg dos som gradvis ökas. Upptrappningen kan behöva ta längre tid för anpassning.
• Vanliga biverkningar: Trötthet och sömnighet, vilket gör att medicinen ofta tas sent på eftermiddagen.

• Primärvården => Hanteringsstrategier

Svårigheter associerade med ADHD kan hanteras genom inlärning av kompensatoriska färdigheter.

Genom att aktivt arbeta med och öva dessa färdigheter kan personer med ADHD uppleva en betydande förbättring av sina symtom.

• Primärvården => Läkemedel

ktioner på ett negativt sätt och utan adekvat behandling ökar ADHD även risken för annan ohälsa.

Personer med ADHD har ofta symtom från alla tre områdena, men kan också ha symtomen från främst en specifik kategori.

DIVA – therapeutik assessment

Protokoll och processer… vill ha med både och

Fr. Emmas material?

Mmm

Och Hesslingermanualen!

Upplägg för behandlingsprogram

Boktips: ADHD-hjälpen

Observera:

Observera: För att symtomen ska definieras som ADHD krävs betydande svårigheter. Diagnoskriterierna är mycket stränga för att förhindra att man definierar normaltillstånd som funktionsnedsättning. Det ska röra sig om svårigheter som debuterat tidigt och som är varaktiga och bestående. De ska vara framträdande i flera olika situationer och förorsaka så stora svårigheter att det är berättigat att tala om en funktionsnedsättning.

https://www.adhdivardagen.se