Vad är personcentrerad vård?
Personcentrerad vård är ett förhållningssätt inom vården som sätter patienten i centrum av all vård och behandling. Det innebär att vården utgår från patientens individuella behov, önskemål, resurser och perspektiv, snarare än enbart från medicinska riktlinjer eller diagnoser.
Här tänkte jag berätta mer om personcentrerad vård och varför det är relevant för oss som arbetar i primärvården!
Vad är personcentrerad vård?
Personcentrerad vård bygger på en dialog mellan patient och behandlare där målet är att tillsammans identifiera vad som är meningsfullt och relevant för patienten och sedan utforma behandlingen utifrån detta, snarare än utifrån en specifik diagnos.
Så istället för att använda ett standardiserat behandlingsupplägg för alla patienter med samma diagnos, anpassas vården flexibelt efter varje patients individuella livssituation och önskemål!
”Vad vill du ha hjälp med?”
– Mattias Myrälf, varje nybesök
Genom att utgå från vad patientens faktiska önskar hjälp med ges patienten en aktiv roll i att själv vara med och utforma sin vård. Detta stärker delaktigheten och möjliggör en mer individanpassad vård.
Grundläggande filosofi
Personcentrerad vård bygger på en holistisk människosyn och humanistiska värderingar. Varje patient ses som en unik individ med rätt till hälsa, delaktighet och värdighet.
Förhållningssättet lyfter fram fyra grundläggande principer:
- Individen i fokus – vården utgår från patientens behov och livssituation.
- Delaktighet och egen förmåga – patienten är en aktiv partner i vården.
- Sammanhållen och koordinerad vård – vården ska vara välorganiserad och samverkande.
- Värdighet, medkänsla och respekt – patienten bemöts med förståelse och lyhördhet.
Dessa principer innebär att vården inte enbart fokuserar på sjukdom eller symtom, utan även tar hänsyn till patientens hela livssituation – inklusive fysiska, emotionella, sociala och kulturella aspekter.

En central tanke i personcentrerad vård är alltså att patienten inte kan reduceras till en diagnos, utan bör ses som en beslutskompetent partner i planeringen och genomförandet av vården!
För att detta partnerskap ska fungera krävs att:
- Vårdpersonalen aktivt lyssnar på patientens berättelse och upplevelse av sin situation.
- Patientens egen kunskap om sin hälsa tas med i beslutsfattandet.
- Den medicinska synen på sjukdomen (disease-perspektivet) integreras med patientens upplevelse av att vara sjuk (illness-perspektivet).
Genom denna kombination av professionell expertis och patientens egen erfarenhet skapas en vård som är både medicinskt effektiv och individanpassad.
Vad är nyttan med personcentrerad vård?
Personcentrerad vård har utvecklats som ett svar på flera brister i den traditionella, behandlingscentrerade vården. Genom att sätta patientens perspektiv i centrum skapas en vård som är mer anpassad, delaktig och effektiv. Här är några av de största förbättringarna:
Sammanfattningsvis innebär personcentrerad vård en förändring där patientens berättelse, resurser och mål integreras i vården. Detta leder till en mer effektiv och hållbar vårdmodell, där medicinsk expertis och patientens egna erfarenheter samverkar för att skapa den bästa möjliga vården.
Vill du lära dig mer?
Här berättar Hedvig Zetterberg, Med. Dr. och Leg. fysioterapeut. om forskningen bakom personcentrerad vård-
Vad är skillnaden mellan personcentrerad och behandlingscentrerad vård?
För att förstå vad personcentrerad vård innebär kan det vara hjälpsamt att jämföra den med en mer traditionellt behandlingscentrerad arbetsmodell.
| Personcentrerad vård | Behandlingscentrerad vård |
|---|---|
| Utgår från patientens berättelse, resurser och behov. | Utgår från mottagningens färdiga behandlingsutbud och behandlarens expertis. |
| Fokus på: ”Vad behöver du hjälp med?” | Fokus på: ”Här är vad vi kan erbjuda dig.” |
| Anpassad vård – flexibel plan utifrån individens situation. | Standardiserad vård – följer färdiga evidensbaserade behandlingsprotokoll. |
| Patienten är en aktiv partner i beslut. | Patienten följer en färdig vårdplan. |
Så kan skillnaderna se ut i praktiken
Personcentrerad vård: En patient söker vård för nedstämdhet och trötthet på en primärvårdsmottagning. I det första samtalet undersöker behandlaren vad patienten själv upplever som viktigast att förändra och vad patienten är motiverad att arbeta med. Om patienten uttrycker att det är smärtproblematik som just nu är mest besvärande så kan insatserna utformas med detta i fokus – även om behandlaren initialt hade planerat att börja med beteendeaktivering för depression.
Behandlingscentrerad vård: Samma patient söker för nedstämdhet och trötthet på en specialistvårdsmottagning. Bedömningen handlar om att undersöka om patienten uppfyller kriterierna för en specifik diagnos – och om så är fallet erbjuds patienten en behandling enligt en standardmanual för depression. Givetvis kan individuella anpassningar göras inom ramen för den specifika behandlingen – men huvudfokus är ändå alltid den diagnos som mottagningen arbetar med.
Är det personcentrerad vård att få välja mellan fem självhjälpsböcker?
I primärvården, där tiden ofta är begränsad, kan det vara lockande att försöka spara tid genom att reducera bedömningen till en kortare screening och sedan, som första insats, erbjuda en standardiserad självhjälpsbehandling utifrån patientens screeningresultat.
Vid första anblick kan detta verka som en effektiv lösning, men risken är att vi hoppar över den avgörande fasen där vi utforskar och förstår patientens faktiska behov och förutsättningar. Att rutinmässigt styra alla patienter mot en självhjälpsinsats, utan att först lyssna in deras individuella önskemål och verkliga behov, kan leda till en mindre träffsäker vård. Det finns också en risk att resurser används ineffektivt på insatser som inte möter patientens egentliga problem, vilket kan minska både vårdens kvalitet och patientens upplevelse av att få rätt stöd.
Personcentrerad vård handlar inte om att enbart erbjuda ett val mellan olika självhjälpsböcker. Den börjar alltid med en utforskande dialog, där patienten själv får uttrycka vad hen önskar hjälp med. Genom att prioritera denna del av vårdmötet kan vi säkerställa att insatserna blir relevanta, meningsfulla och anpassade efter individens behov – vilket är kärnan i en verkligt personcentrerad vård.
Hur kan vi arbeta personcentrerat i primärvården?
När vi möter en patient med psykisk ohälsa i primärvården är det viktigt att skapa en trygg och öppen dialog. Vi lyssnar på patientens egen upplevelse, planerar vården tillsammans och anpassar insatserna efter individens behov. På så vis kan vi öka chansen att behandlingen både blir mer träffsäker och meningsfull för patienten.
Här är några exempel på hur vi kan arbeta personcentrerat i primärvården:
Vi utgår från patientens egen berättelse
När vi möter en patient med psykisk ohälsa börjar vi alltid med att låta personen själv beskriva sin situation – hur måendet påverkar vardagen, vilka svårigheter som finns och vad som känns viktigt att få hjälp med.
Genom att ställa öppna frågor och lyssna aktivt kan vi fånga upp vad som är viktigast för patienten och hur vi bäst kan anpassa vården.
Exempel:
En patient med ångest kanske berättar att det svåraste är att våga åka buss till sina barnbarn. Då kan vi tillsammans sätta upp en plan där behandlingen inte nödvändigtvis handlar om att minska patientens ångest utan framförallt hitta sätt att våga ta bussen dit personen vill resa.
Vårt bemötandet är avgörande!
Många patienter med psykisk ohälsa har tidigare negativa erfarenheter av vården. Ett respektfullt och empatiskt bemötande kan därför göra stor skillnad.
Patienter som känner sig sedda och lyssnade på har ofta ett högre förtroende för vården och en trygg vårdrelation kan i sig ha en terapeutisk effekt.
Om bemötandet däremot brister kan patienten känna sig misstrodd eller stigmatiserad, vilket kan minska chansen att de söker hjälp igen.
Vi planerar vården tillsammans
I personcentrerad vård är patienten en aktiv del av behandlingsplaneringen. Istället för att vi som vårdpersonal bestämmer hela behandlingen, diskuterar vi olika alternativ och tar hänsyn till vad patienten själv tror skulle fungera bäst.
Exempel:
En patient med nedstämdhet kan få välja mellan olika insatser, till exempel samtalsterapi, stöd med att skapa rutiner eller fysisk aktivitet. Genom att patienten själv får vara med och bestämma ökar chansen att behandlingen känns meningsfull och faktiskt blir av.
Delat beslutsfattande – att respektera patientens val!
Vid psykisk ohälsa finns ofta flera behandlingsalternativ – samtalsterapi, läkemedel, egenvård och sociala insatser. Självklart ska de råd och den information vi ger patienten utgå från vad forskningen visar fungerar bäst, men det är alltid patienten som fattar besluten så långt det är medicinskt möjligt.
Som exempel kan vi ge en patient med sömnproblem information om hur koffein och alkohol påverkar sömnen, men om personen ändå vill behålla vissa vanor behöver vi anpassa råden så att de blir realistiska och genomförbara.
Att ge patienten utrymme att göra egna val kan både stärka patientens motivation och leda till bättre behandlingsresultat. Forskning visar också att när patienter själva kan påverka sin behandling minskar risken för avhopp och låg följsamhet.
Vi skapar trygghet genom kontinuitet och samarbete
För patienter är det viktigt att känna trygghet i vården. Därför försöker vi stärka kontinuiteten och se till att patienten får träffa samma läkare, sjuksköterska eller psykolog vid varje besök (i den mån det är möjligt). Detta gör att:
För många patienter med långvarig psykisk ohälsa kan en fast vårdkontakt som känner till patientens situation också vara en viktig del av själva behandlingen!
Många patienten med psykisk ohälsa har också ett utökat vårdbehov. För att kunna ge rätt stöd krävs ofta ett tvärprofessionellt arbetssätt där flera yrkesgrupper arbeta tillsammans för att skapa en mer sammanhållen vård.
Vi gör vården lätt att nå
Många patienter med psykisk ohälsa kan ha svårt att söka hjälp eller orka med långa väntetider. Därför är det viktigt att vården är lättillgänglig och flexibel. Här är tre exempel på hur vi kan anpassar vården för att möta patientens behov:
- Vi anpassar stödet efter patientens behov
En del patienter behöver bara ett kort samtal med råd och vägledning, medan andra behöver en längre behandling. Vi ser till att insatserna anpassas stegvis, så att patienten får rätt nivå av stöd – varken för mycket eller för lite. - Vi låter patienter välja mellan fysiska och digitala besök
Vissa patienter känner sig tryggast med att komma till vårdcentralen, medan andra föredrar kontakt via telefon eller video. Genom att erbjuda båda alternativen ser vi till att patienten får vård på det sätt som fungerar bäst för dem. - Vi samordnar vården så att patienten får rätt hjälp i rätt tid
Vi tar ansvar för att kontakten mellan primärvården, psykiatrin och andra stödfunktioner fungerar smidigt. Genom att aktivt samordna vården ser vi till att patienten slipper hantera sin vård själv och får en trygg och sammanhängande behandling.
Veckans uppdrag
Personcentrerad vård handlar alltså om att sätta patientens behov och önskemål i fokus genom att skapa en dialog och anpassa vården efter patientens unika behov och förutsättningar. Detta skiljer sig från behandlingscentrerad vård som ofta bygger på standardiserade protokoll och förutbestämda planer.
- Reflektera över din egen arbetsmodell: Använder du en personcentrerad eller behandlingscentrerad metod? Vad kan justeras för att ännu bättre möta patientens behov?
- Prova att vid varje (ny)besök ställa frågan: ”Vad vill du ha hjälp med?” och undersök patientens tankar, önskningar och oro.
- Engagera patienten i planeringen av olika vårdinsatser och utvärdera hur detta påverkar engagemanget och resultatet.
Läs mer om personcentrerad vård
Artikel senast uppdaterad 4 mars 2025 av Mattias Myrälf