Problemanalys

Hjälper oss undersöka orsakerna till en patients problem

Hur kan vi förstå patienters problematik?

Problemanalys (fallformulering/beteendeanalys) fungerar som en bro mellan teori och praktik. Målet med problemanalysen är att skapa en delad förståelsemodell för patientens upplevelser och problem.
Syftet är att göra komplexa problembilder mer hanterbara, utan också för att förmedla hopp om att förändring är möjlig.

Genom att klargöra klientens unika situation och behov underlättar fallformuleringen kommunikationen mellan terapeut och klient, vilket i sin tur kan förutse och hantera potentiella svårigheter, såsom en behandlings icke-respons. Denna individualiserade ansats säkerställer att behandlingen är skräddarsydd för varje klient, med ett särskilt fokus på att identifiera och bygga vidare på klientens egna styrkor.

Utöver att skapa en meningsfull behandlingsplan bidrar fallformuleringen till att maximera kostnadseffektiviteten genom att försäkra att resurserna används på mest optimala sätt, vilket i slutändan gagnar både klient och terapeut.

Det finns flera olika sätt att undersöka varför en patient upplever psykisk lidande. Vilket sätt som är mest lämpligt beror på flera olika saker. Här kommer vi gå igenom några av de faktorer som kan påverka vårt val av problemanalys.

Andra namn för problemanalys:

  • Beteendeterapi==>(Tillämpad) beteendeanalys
  • Kognitiv terapi ==>Kognitiv analys
  • Kognitiv beteendeterapi ==> Fallformulering, KBT-analys, problemkonceptualisering, KBT-konceptualisering

Specifika modeller för avgränsade problem

Depressionsmodell

Modell för depression

Förenklad depressionsmodell

Enkel modell för depression

Panikcirkel

panikcirkel

GAD modell

GAD modell

Tanketennis

Orostanke →   → Lugnande tanke →  → Orostanke → → Lugnande tanke →  → Orostanke → osv..

Social fobi modell

Social fobi modell

Specifika modeller för komplexa problem

generella modeller för specifika problem

Tillämpning på psykopatologi av de vidmakthållande
och uppkomstprocesser som den aktuella KBT-terapin
postulerar

  • Terapin begränsar sig till enbart de processer som
    modellen lyfter
  • Kan dock tillämpas på ett transdiagnostisk sampel

Situationsanalyser

A B C

AktiverareBeteendeKonsekvens
   

Illustrerad S O R K

Kort S O R K 

SituationOrganism
(tankar, känslor, kroppsreaktioner)
Respons
(beteenden)
Konsekvenser
(kort sikt)
Konsekvenser
(lång sikt)
     

Lång S O R K

SituationOrganism
(tankar, känslor, kroppsreaktioner)
Respons
(beteenden)
Konsekvenser
(kort sikt)
Konsekvenser
(lång sikt)
Möjliga alternativa responser
      

 S T O R K

SituationTankarOrganism
(känslor och kroppsreaktioner)
Respons
(beteenden)
Konsekvenser
(kort sikt)
Konsekvenser
(lång sikt)
      

Generella modeller för komplexa problem

Biosocial modell

Denna modell belyser att patientens problem kan bero på flera samverkande faktorer där enbart vissa går att påverka med psykologiska behandlingsmetoder.

Biosocial modell

Modeller för beteendeproblem i terapirummet

Sömncirkel

Alla människor sover dåligt i perioder och för de allra flesta människor går sömnproblem över av sig själv. Generellt sätt är den bästa metoden att inte göra någonting alls! Forskning visar att många patienter med sömnproblem egentligen inte sover så mycket kortare än patienter utan sömnproblem. Däremot upplever de att deras sömnkvaliteten är betydligt längre!

En av anledningarna till detta kan vara att patienten på olika sätt fastnat i ett beteendemönster där de försökt kompensera för utebliven sömn genom att sova på dagen eller genom att sova försöka sova längre natten därpå vilket riskerar att leda till en ond cirkel med lägre sömneffektivitet och en ytlig sömn. Ett sätt att motverka detta är att arbeta med sömnrestriktion.

Även oro för att inte kunna sova kan skapa sömnproblem eftersom att oron sätter igång kroppens stressystem – vilket gör det svårare att sova. Sängen riskerar även att betingas med oro. I dessa fall kan metoden stimuluskontroll vara hjälpsam.

Dessa två metoder, sömnrestriktion och stimuluskontroll, är även de metoder som i forskning visat sig fungera bäst vid insomni.

Kartlägga sömnvanor

Just därför är dessa två faktorer viktiga att kartlägga. Ett enkelt sätt att göra detta är att rita upp en klocka på tavlan där patienten får fylla i mellan vilka klockslag patienter ligger i sängen och när patienter faktiskt sover.

– När brukar du gå och lägga dig en “vanlig” kväll?
– När brukar du somna?
– Vaknar du under natten? Hur länge är du vaken då? Vad brukar du göra då?
– När stiger du upp?

Utifrån denna bild kan man räkna ut patientens ”sängtid”, ”sovtid” och ”sömneffektivitet”. Detta kan ge en hänvisning om patienten sover för mycket samt har några kompensatoriska beteenden som eventuellt kan bidra till att sömnproblemen vidmakthålls.

Sömneffektivitet = (sovtid / sängtid) x 100

Här kan det också vara lämpligt att fråga vad patienten tänker kring de vanligaste myterna om sömn. Exempelvis myten ”jag måste sova 8 timmar per natt annars…” eller ”jag måste “sova igen” förlorad sömn annars…”

Att arbeta med sömnhygien är däremot inte lika effektivt, därför kan det vara bättre att vänta med dessa frågor till en eventuell insomnibehandling.

ACT Matrix

ACT matris

Psykologisk flexibilitet – tre pelare

De tre grundprocesserna för psykologisk flexibilitet är öppenhet, närvaro och engagemang. Genom att bedöma vilka processer som är starka respektive svaga kan man bestämma vilka processer man bör arbeta med, och vilka processer som kan fungera som ett stöd för detta.

Psykologisk flexibilitet

Fyrfältare

Fyrfältare

Fyrfältare är en slags probleminventering där man undersöker vilka beteenden hos en patient som ”fungerar” och vilka som inte ”fungerar”. Detta kan vara en bra början för patienter med lite mer komplex problematik.

– Vad fungerar bra i ditt liv? Vilka beteenden tycker du hjälper dig att få ett rikare liv och kanske också må bättre?
– Vad är det som inte fungerar så bra i ditt liv?
– Vi kan dela upp beteenden i två kategorier, yttre beteenden som är sånt andra kan se, och inre beteenden som är sånt som pågår inuti dig som exempelvis tankar och känslor.

Riktningsövning

En problemkoncepualisering kan utmynna i följande övning som handlar om kreativ hopplöshet där patienten får välja mellan ”mer kontroll” eller ”mer mening”.

Kontroll eller mening

– Rätta mig om jag har fel nu men utifrån det du berättar så får jag uppfattningen att du egentligen strävar efter två olika mål. Å ena sidan önskar du mer kontroll, att du kunde kontrollera dina känslor och ”känna mindre”. Å andra sidan så strävar du också efter att leva ett rikt liv! Du vill umgås med din familj och dina vänner, du vill kunna köra bil, du vill vara en bra förälder… Men samtidigt verkar det som att dessa båda mål inte riktigt går ihop. För ju mer du strävar efter att ”känna mindre”, desto längre ifrån kommer du det som är viktigt för dig. Har jag förstått det rätt?

Mer kontroll kan med fördel bytas ut mot orden ”mindre problem” eller ”ingen ångest” etc. Mer mening kan ersättas med ”rikt liv” eller det som patienten beskrivit som värdefullt.

Livslinjen

Denna modell är en variant av föregående övning där man tydliggör hur ”hinder”, framförallt inre mentala hinder som tankar och känslor, leder patienten bort från det som är viktigt i livet.

Livslinjen

Artikel senast uppdaterad 21 februari 2024 av Mattias Myrälf