Hur klarar vi vårdgarantin?
Vårdgarantin är en viktig del av hälso- och sjukvården. Många sjukdomar och skador kan inte vänta, och långa väntetider kan påverka både hälsan och patientens förtroende för vården. Därför måste vi organisera vården så att patienter får hjälp i tid.
Här tänkte jag gå igenom vad vårdgarantin innebär och vad vi i primärvården kan göra för att uppfylla den på ett hållbart sätt.
Vad är vårdgarantin?
Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att patienter ska få vård inom vissa tidsramar.
Grundprincipen sammanfattas i 0–3–90–90:
- 0 dagar – Patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hen söker vård.
- 3 dagar – Om det bedöms nödvändigt ska en medicinsk bedömning ske inom tre dagar av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
- 90 dagar – Vid behov av specialistvård ska en tid erbjudas inom 90 dagar efter remiss.
- 90 dagar – Om behandling behövs ska den påbörjas inom 90 dagar från beslutet.
Primärvårdens roll i vårdgarantin
I primärvården har vi en nyckelroll i att uppfylla vårdgarantin.
Det innebär att vi ska:
Exempel: Anna söker vård
Anna sökte vård på vårdcentralen en måndagsmorgon på grund av långvariga magsmärtor. Samma dag blev hon uppringd av en sjuksköterska i telefonrådgivningen, som bedömde att hennes symtom behövde utredas vidare och bokade in en medicinsk bedömning hos en läkare. Tre dagar senare träffade Anna läkaren, som genomförde en klinisk undersökning och tog blodprover. Eftersom hennes besvär var omfattande beslutade läkaren att remittera henne till en gastroenterolog för vidare utredning.
Inom 90 dagar fick Anna en tid hos gastroenterologen, som genomförde en koloskopi och kompletterande tester för att fastställa diagnos och behandlingsbehov. När läkaren konstaterade att hon behövde kirurgi, såg de till att hon fick påbörja behandlingen inom ytterligare 90 dagar från beslutet.
Begränsningar i vårdgarantin
Observera att vårdgarantin inte gäller för:
Om vårdcentralen inte kan erbjuda vård inom tidsgränserna ska patienten hänvisas till en annan vårdgivare.
Om detta sker får ofta den vårdcentral där patienten är listad betala för besöket – en ersättning som kallas ”otrohetspeng”. Detta innebär en ekonomisk kostnad och ger oss ett viktigt incitament att planera vården effektivt.
Hur klarar vi vårdgarantin?
För att klara vårdgarantin och få ekvationen att gå ihop krävs inte bara rimliga resurser – vi behöver också hållbara arbetssätt.
Två strategier är särskilt viktiga:
BEON – bästa effektiva omhändertagande nivå
BEON (Bästa Effektiva Omhändertagandenivå) innebär att patienter får vård av den yrkesgrupp som har rätt kompetens direkt, utan att först behöva gå via andra vårdgivare i onödan.
Genom att fler yrkesgrupper – sjuksköterskor, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer – gör medicinska bedömningar kan vi:
Bygga upp fungerande vårdflöden
Ett välfungerande vårdflöde innebär att patienter snabbt får rätt vårdinsats utan onödiga väntetider eller omvägar.
Tre viktiga faktorer:
- Förbättra triageringen – rätt vård direkt
Målet är att triageringen i telefonrådgivning ska göra så att patienten hamnar hos rätt yrkesgrupp från början. Här kan olika beslutsstöd och lathundar vara till stor hjälp för att underlätta denna arbetsuppgift. - Se till att hela vårdkedjan fungerar
Det räcker inte att korta väntetiderna till den första medicinska bedömningen – för att vårdgarantin ska hålla behöver hela vårdkedjan fungera så att patienter får den vård de önskar. Risken är annars att de söker på nytt… - Undvika flaskhalsar med en genomtänkt planering
Genom att samla in statistik kan vi identifiera var köer uppstår och anpassa vårdflödet utifrån detta. Exempelvis så ringer fler patienter på måndagar och därför är det bra att låta fler sjuksköterskor sitta i telefonrådgivningen då så vi klarar ”nollan”.
Vi kan även klara ”trean” genom att skapa olika typer av besökstider för medicinska bedölmningar. Exempelvis kan vi både ha ”akuttider” som går att boka högst 24 timmar innan och samtidigt ha ”planerade nybesök” som går att boka långt i förväg för att jämna ut patientflödet.
Flexibilitet är nyckeln
Söktrycket och personalsituationen förändras ständigt, och därför behöver vi anpassa oss löpande:
- Anpassa vården utifrån lokala behov
Glöm idén att standardiserade lösningar ska funger! Olika vårdcentraler har väldigt olika patientunderlag med väldigt olika vårdbehov som dessutom kan skifta under året. Bara för att ett vårdflöde fungerar på en vårdcentral betyder det därför inte att det kommer fungera på en annan.
För att säkerställa en jämlik vård behöver vi därför flexibla arbetssätt som är anpassade efter våra lokala förutsättningar. - Flexibilitet och kontinuerliga anpassningar
Söktrycket i primärvården förändras ständigt, liksom personalsammansättningen – med sjukfrånvaro, ledigheter och läkare som randar. Därför behöver vi vara beredda att hela tiden anpassa hur vi hanterar patientflödet. Genom att regelbundet analysera vårdbehovet och justera schemaläggningen kan vi snabbt möta förändringar och undvika överbelastning.
En varning: Flytta inte köerna…
Det kan vara lockande att försöka ”lura systemet” och uppfylla vårdgarantin genom att skapa en ”slarvbedömning”, exempelvis genom att döpa om telefonrådgivning till medicinsk bedömning.
Detta är en fälla som skapar nya problem!
Om vi inte faktiskt hjälper patienten vid den medicinska bedömningen, utan enbart skapar en ny kö till en ”riktig” bedömning, riskerar vi att frustrera patienterna. Konsekvenserna kan bli:
För att vårdgarantin ska fungera krävs att vi verkligen hjälper patienten vid den första medicinska bedömningen – inte bara håller nere väntetiderna till ett första, kort besök.
Sammanfattning
Med rätt strategi kan vi inte bara uppfylla vårdgarantin – vi kan också skapa en mer hållbar och effektiv primärvård där patienter får den hjälp de behöver i rätt tid.
Rätt vård, vid rätt tid, av rätt person!
Artikel senast uppdaterad 4 maj 2025 av Mattias Myrälf