Hälsoångest

Vad är hälsoångest?

Kännetecken

Röda flaggor vid bedömning!

Modell för hälsoångest – fast EEMM

https://manualguiden.se/guider/kbt-f%C3%B6r-h%C3%A4lso%C3%A5ngest/guide

Symtom och åtgärder

Behandlingsmoment…

  • Uppmärksamhetsträning
  • Responsprevention – av hälsoångestbeteenden
  • Interoceptiv exponering
  • In-vivo exponering
  • Imaginär exponering
  • Vidmakthållandeplan

Tips om självhjälpsbok: Tänk om jag är sjuk

Hälsoångest, eller hypokondri, definieras som överdriven oro för att ha eller få en allvarlig sjukdom. För att klassas som hälsoångest ska oron innebära ett psykiskt lidande för patienten. 

Många med hälsoångest har en komplicerad relation till vården då det är vanligt med såväl överdrivet som underdrivet vårdsökande, det är också vanligt att personen med hälsoångest har svårt att tro på läkare eller annan vårdpersonals bedömningar. Prevalensen av hälsoångest bedöms vara ca 5 % i den svenska befolkningen. 

Exponering med responsprevention samt behandling med antidepressiva läkemedel har vetenskapligt stöd för hälsoångest.

Symtombild
Hälsoångest kännetecknas av 

  • en stark och ihållande rädsla för att ha eller få en allvarlig sjukdom,
  • oron ska vara överdriven i jämförelse med den verkliga risken för att sjukdomen föreligger eller kommer att utvecklas. 

Några andra vanliga symtom vid hälsoångest är:

  • Överdrivet fokus på kroppsliga sensationer.
  • Oro och katastroftankar (kopplade till hälsa och sjukdom). 
  • Beteenden i syfte att hantera oron och rädslan (dessa kan te sig tvångsmässiga). 


Vanliga funktionsnedsättningar & aktivitetsbegränsningar
https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/dokument/evo/e8bc937c-da80-4b55-8dbe-a1c680b6f5a7?pageId=33165


Diagnoskoder
Hypokondri (hälsoångest) F45.2

Bedömning

SituationReaktionerBeteendenKonsekvenser

Problemanalys:

●    Förekommer överdriven oro kopplat till hälsotillstånd? Rör oron någon specifik form av ohälsa t.ex. cancer? Hur länge har problematiken funnits?

●    Hur ser patientens vårdsökande ut? Över-/underdrivet? Problematiskt på annat sätt?
Överväg behov av läkarbedömning för att utesluta faktisk somatisk problematik, särskilt i de fall där patienten har ett underdrivet vårdsökande.

  • Motivation? Är patienten redo att börja arbeta med problemen som om det var hälsoångest?

Kontextuell analys:

●    På vilket sätt går problematiken ut över exempelvis relationer till anhöriga?
Inte sällan hamnar anhöriga i ett form av medberoende till patienten då personer med hälsoångest ofta söker/kräver försäkran gällande olika symtom och katastroftankar kopplade till sjukdom. Hur anhöriga hanterar patientens hälsoångestbeteenden är viktig information för behandlingsupplägg. 

Analys av hanteringsstrategier:

●    Hur hanterar patienten sin hälsoångest?
Identifiera vidmakthållandebeteenden hos patienten (undvikandebeteenden, säkerhetsbeteenden, försäkrande beteenden samt förebyggande beteenden), undersök gärna konsekvenserna av dessa beteenden genom funktionell analys.

●   Vad har patienten själv gjort för att försöka förändra sin situation?
Har patienten testat några interventioner på egen hand eller tillsammans med tidigare behandlare, undersök i sådant fall utfall och konsekvenser på kort och lång sikt. 



Differentialdiagnostik
Generell oro/ångest – oroar sig patienten för många olika saker inom skilda områden, inte enbart/specifikt sjukdom?

Paniksyndrom – är oron kopplad främst till akuta sympatikuspåslag? T.ex. rädsla att få hjärtattack vid panikångest.

Tvångssyndrom – gäller oron även lindriga tillstånd som t.ex. förkylning eller att få bakterier på sig? Förekommer tvångshandlingar/ritualer för att hantera oron/obehaget?

Specifik fobi – är sjukdomsrädslan enbart kopplat och avgränsat till något specifikt t.ex. att kräkas, ta blodprov, äta nötter?


Bedömningsinstrument
Vid behov administrera något av följande skattningsformulär för vidare informationsinsamling: 

IAS (mäter prevalens och grad av symtom på och beteenden till följd av hälsoångest)
SHAI/HAI (mäter förekomst av symtom på hälsoångest)

Komplettera vid behov din bedömning med skattningsformulär avseende annan problematik t.ex. nedstämdhet eller stressrelaterad ohälsa.

Förklaringsmodeller
Hälsoångestmodellen (Axelsson)

Behandlingsinterventioner vid hälsoångest
Följande förslag på interventioner är sådana metoder som visat sig vara effektiva hos personer med hälsoångest. Val att interventioner bör göras utifrån patientens behov och förmåga och anpassas därefter.

Läkarbedömning

Är det rimligt att jobba med problemen som hälsoångest?

En somatisk utredning kan förvärra hälsoångest men ändå vara motiverad!

Diskutera med läkare, vilka symtom patienten bör söka vidare med

  • Skapa en plan för hur och när en patient bör söka vård för sina symtom!


Psykoedukation 

Syfte: Ge patienten ökad förståelse för hälsoångest, sin specifika situation samt möjlighet till förändring. 

  • Beskriv vanliga symtom och upplevelser vid hälsoångest.
  • Gå igenom vanlig uppkomst och vidmakthållande, utgå förslagsvis från hälsoångestmodellen.
  • Beskriv syfte och mål med behandlingen i form av att identifiera patientens underskott och överskott samt att genom exponering närma sig sådant som triggar ångesten i syfte att lära sig att hantera detta. 
  • Utgå från patientens symtom och upplevelser vid genomgång av psykoedukation.  
  • Informera patienten om behandlingsplan och upplägg på kontakten utifrån vårdenhetens specifika förutsättningar och överenskommelser. 

Tips: 1177 ångest


Tillhörande patientmaterial:
Om hälsoångest’

Uppmärksamhetsträning

Kartlägga och utmana beteenden relaterade till hälsoångest

Syfte: Identifiera, skapa förståelse för samt formulera plan för att förändra beteenden relaterade till hälsoångesten som skapar problem på sikt.

  • Ge rational för hur beteenden, tankar, känslor och fysiologiska påslag  hänger ihop och påverkar varandra. 
  • Undersök vilka specifika situationer som blir problematiska för patienten och hur patienten agerar i situationen. Gå igenom följande frågor

    Vilka tankar kan patienten identifiera i situationen?
    Vilka känslor och/eller fysiologiska påslag leder dessa till?
    Vilket beteende utför patienten?
    Vilka konsekvenser får beteendet på kort och på lång sikt? 
  • Ge psykoedukation för vanliga hälsoångestbeteenden så som undvikande-, säkerhets-, försäkrande- samt förebyggande beteenden.
    Hjälp patienten att identifiera sådana beteenden hos sig själv.
    Obs! Notera att även tankar kan fungera som ovanstående beteenden t.ex. övervaka kroppen, planera, trycka undan obehagliga tankar.

    I denna del är det viktigt att hjälpa patienten att reflektera kring vilket syfte ett visst beteende fyller i en viss kontext. Vi vill inte problematisera i situationen adekvat agerande och behöver därför kunna skilja hjälpsamma beteenden från icke-hjälpsamma beteenden. 
  • Ge utifrån behov och intresse hos patienten rational för beteenden samt positiv och negativ förstärkning och försvagning.  
  • Undersök alternativa beteenden och vilka konsekvenser dessa skulle kunna leda till på kort och lång sikt. Formulera plan för patienten att utmana sitt beteende. Detta kan förslagsvis göras genom beteendeexperiment. 

Tillhörande patientmaterial:
Kartlägg dina hälsoångestbeteenden
Om beteenden
Funktionell analys (ABC)
Funktionell analys (STORK)
Underskott & överskott
Beteendeexperiment
Beteendeexperiment (inklusive instruktioner)

Minska hälsoångestbeteenden (responsprevention)

  • negativt förstärkta hälsoångestbeteenden bidrar till att vidmakthålla oro för hälsan
  • Hjälp patienten förstå funktionen bakom hälsoångestbeteendena:
    • Upptäcka och bryta nuvarande och framtida undvikanden

Olika typer av responsprevention:

  1. Sluta helt. Ex. helt avstå från att googla om en sjukdom.
  2. Trappa ner. Ex. googla max 30 mniuter om dagen.
  3. Planera tid. Ex. bara googla tisdagar mellan 17-18.
  4. Skjuta upp. Ex. vänta att googla en timme när man får en impuls.

Viktigt jobba med responsprevention oavsett mående

Mål sluta helt med hälsoångestbeteenden

Tillämpa även på inre beteenden

  • Okej, så vi har kommit överens om att du ska vänta en timme med att söka på nätet om symtomen varje gång du blir orolig och får en impuls (Skjuta upp). Och när du väl söker, gör det inte mer än 10 minuter åt gången (Trappa ner). Målet är att se om detta kan hjälpa dig att inte känna så starkt behov av att göra saker som får dig att oroa dig för din hälsa.

Interoceptiv exponering

Syfte: Hjälpa patienten förstå och hantera kroppsliga symtom som uppstår vid, eller påminner om, ångest. Metoden är aktuell för patienter med undvikanden relaterade till fysiska symtom. 

  • Gå igenom begreppet selektiv uppmärksamhet och vilka problem det kan leda till.
  • Ge rational för interoceptiv exponering samt syftet med övningarna.
  • Presentera exempel på exponeringsövningar och utför gärna en eller fler övningar tillsammans med patienten, följ mall och planering för vidare övning från patientmaterialet “Interoceptiv exponering”. Vid behov anpassas övningar utifrån patientens svårigheter och förmågor.
  • Viktigt! Innan patienten påbörjar interoceptiv exponering undersök om patienten har någon av följande tillstånd. Om så ska patienten ej göra dessa övningar utan att först ha fått det godkänt av läkare: 

➔     Epilepsi.
➔     Svår astma.
➔     Hjärt- eller lungproblem (som diagnostiseras av läkare)
➔     Svimmat vid flera tillfällen.
➔     Mycket lågt blodtryck.
➔     Är gravid. 

Tillhörande patientmaterial:
Vad händer i kroppen vid ångest
Interoceptiv exponering
Interoceptiv exponering – övning 

Exponering in vivo

Syfte: Skapa en nyinlärning relaterat till ångestväckande stimuli för att minska rädslan inför liknande stimulin i fortsättningen. Metoden är aktuellt för patienter med tydliga undvikanden av till exempel platser, personer, situationer eller företeelser relaterat till sin hälsoångest. 

  • Ge rational för exponering in-vivo.
     
  • Utgå från patientens undvikandebeteenden för att skapa en exponeringshierarki.
  • Planera för utförande och utvärdering av exponering.
  • Repetera alternativa beteenden till hälsoångestbeteenden, patienten behöver exponera för ångestväckande situationer/företeelser utan att använda sig av sina tidigare hanteringsstrategier. 

Tillhörande patientmaterial:
Exponering in-vivo
Exponeringshierarki
Exponering in-vivo planera & utvärdera
Exponeringstips

Imaginativ exponering

Syfte: Skapa en nyinlärning relaterat till ångestväckande kognitioner för att minska rädslan inför liknande tankar i fortsättningen. Metoden kan vara aktuell för patienter med ett tydligt kognitivt undvikanden, t.ex. undvikande av tankar om död eller sjukdom. 

  • Hjälp patienten identifiera möjliga kognitiva undvikanden.
  • Gör patienten medveten om funktionen av kognitivt undvikande genom att repetera konsekvenser av undvikanden på kort och lång sikt. Detta kan exempelvis illustreras genom följande liknelser:

    “Tänk inte på en rosa elefant”
    Be patienten föreställa sig en rosa elefant och beskriva hur den ser ut. Be sedan patienten att inte tänka på elefanten alls under en minut. Syftet med övningen är att visa att vi inte kan trycka undan tankar utan ju mer vi försöker göra detta, desto mer ökar sannolikheten för att det vi inte vill tänka på dyker upp. 

    Badbollsmetaforen
    Att trycka undan tankar kan liknas vid att hålla en badboll under vattenytan. Att hålla den nere kräver energi och så fort vi släpper taget flyger den upp till ytan och stänker vatten över oss.

      
  • Hjälp patienten att planera imaginativ exponering genom exempelvis “katastrofberättelser” eller att exponera för att prata om ämnen som undviks.

Utmana katastroftankar

Skriv och läs en katastrofberättelse

imaginära exponeringen vid hälsoångest liknar den vid PTSD men om framtida händelser snarare än dåtida.

  • Syfte: att göra katastroftankar mindre skrämmande och att ”bearbeta” skrämmande scenarier

(kanske den mest effektiva vid hälsoångest)

Skriv katastrofberättelsen som hemuppgift, ev följ upp via telefon och ge feedback.

Om svårt: tips skriva tillsammans eller börja med värsta tanken

  • Försök ta med de element som väcker allra starkast ångest. (inkl att patienten dör + vad som händer efteråt)

Sen: Läsa katastrofberättelsen ca 15 min per dag utan undikanden – tills berättelsen knappt väcker någon ångest.

  • Obs: Se till att patienten skriver en berättelse om hur den somatiska ohälsan försämras – inte hur hälsoångesten förvärras

Defusion
  • Förutom oro eller exponering – finns ett tredje sätt: att låta tankarna vara .

Vi får många tankar vara varje dag som vi inte engagerar oss i. Ex ”vad ska jag göra imorgon?”, ”var lade jag min telefon?”

Kan tänka tankarna utan att börja oroa sig (negativt förstärkt återförsäknan)

Dvs. patienten har redan färdigheten att låta tanakrna vara. Mål kunna tillämpa på katastroftakankar om hälsan.

Vidmakthållandeplan

Syfte: Underlätta för patienten att arbeta vidare med hjälpsamma strategier och minska risk för återfall i hälsoångestproblematik.  

  • Sammanfatta behandlingen och undersök vilka lärdomar patienten har med sig. Detta bör göras oavsett hur lång kontakten varit eller vilka interventioner som arbetats med. 
  • Beskriv för patienten att symtomfrihet inte är målet med behandlingen. 
  • Hjälp patienten att formulera en plan för hur den kan hantera eventuella bakslag eller återfall. 
  • Planera eventuell uppföljning utifrån behov, förslagsvis en telefonuppföljning om några veckor eller månader. I många fall kan patienten själv ansvara för att boka in en ny kontakt längre fram om behov uppstår. 


Tillhörande patientmaterial:
Vidmakthållandeplan

Tips till patient för egenvård

Nedan följer förslag på egenvårdande insatser för patienter med lindrigare besvär samt för patienter som bedöms lämpliga att arbeta vidare på egen hand med eventuell uppföljning på vårdcentral. Kan även bedömas lämpligt för patienter som exempelvis undviker vårdcentraler p.g.a. ovilja att se/bli påmind om sjuka personer, risk för smitta etc.

  • Tänk om jag är sjuk! Fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi – Hedman et al.
  • https://www.kompetenscentrumpsykiskohalsa.se/material-vuxna2/behandling/halsoangest/

Artikel senast uppdaterad 13 juni 2024 av Mattias Myrälf